Dvala

I helgen var det vinterräkning. BirdLife Sverige uppmanade folk att leta fåglar i sina trädgårdar. Nästa år kanske jag är med på det racet, när jag åter har en trädgård värd namnet, har dekorerat med holkar och fågelmat. Men i år var jag i Tabergsgruvan och räknade fladdermöss. Det var några år sedan jag var med och det var ett mycket trevligt återseende. 485 övervintrare i form av brunlångöra, frans-, vatten-, mustasch/tajga och nordfladdermus, ett skelett, en gruvfru, meddelanden från underjorden och pizza. Mer info kommer nog på BatLife Swedens hemsida inom kort. Hade jag varit med även i Kleva gruva hade jag även fått skåda barbastell. Det får bli nästa år.

Slaget om skogen

Nästan löjligt sen på bollen har jag nu sett SVT-serien Slaget om skogen. Och trots att jag är biolog, att jag har arbetat med naturvård i många år och egentligen visste en hel del av det som visades, blev jag beklämd, närmast bestört. Är det så här illa? Jag har liksom gått och inbillat mig att min barndoms skog var en fantasi, att den var stor och vacker endast i minnet, så som det ibland är. Men procentsiffrorna är tydliga: på 1980-talet var naturskogar fortfarande verkliga. Det fanns alltså riktig skog när jag var liten, så, kanske är mitt minne mer än bara barnafantasi. 

På gymnasiet skrev jag en uppsats om skogen, "min" skog. Och förändringen av den. Jag hade velat se vad jag skrev då, som 17-åring. Uppsatsen gav mig nämligen bra betyg, kommer jag ihåg. Kanske sådde den också ett frö, en känsla av att kunna och vilja skriva och ett engagemang för natur och miljö. Jag tillskriver sannolikt uppsatsen allt för för mycket, men jag inbillar mig ändå att den var ett första steg på väg mot livet som forskare och författare. Slaget om skogen framkallade minnet av uppsatsen, lockade fram det ut hjärnans djup. Ett minne som jag nu väljer att behålla som viktigt, vare sig jag tillskriver det för mycket eller inte.  

Fladdermöss i indiska tempel

Rhinopoma microphyllum i ett indiskt tempel (C) Jens Rydell

 

Indiens fantastiska fort, monument och tempel är paradis för fladdermöss. Eller rättare sagt var. Archaeological Survey of India har kommit på att kulturskatten utgör basen i en växande turistindustri. Därför måste byggnaderna städas upp, renoveras och inte minst belysas, för att locka så många turister som möjligt. Därmed försvinner naturligtvis fladdermössen.

Men fladdermössen är värda betydligt mer än turisterna, eftersom de äter skadeinsekter över fälten som försörjer Indiens 1,4 miljarder stora befolkning. Man leker med elden när man jagar bort dem. Den biologiska bekämpningen som fladdermössen står för blir viktigare och viktigare allt eftersom skadeinsekterna blir resistenta mot de gifter som sprids på åkrarna. Och människorna blir samtidigt fler och fler.
Faktum är att det bästa ur allas aspekter (utom turistindustrins) vore att stänga ute turisterna och satsa resurserna på fladdermössen.


Här kan ni läsa hela artikeln

Fladdermusnytt i GP, Taberg och Indien

GP skriver om fladdermöss och ljusföroreningar, rekordmånga fladdermöss i Taberg och en ny studie från Indien visar att fladdermössens värde i form av ekosystemtjänster är större än hela Archeological Surveys budget, dvs miljardbelopp. Detta främst för att fladdermöss äter skadeinsekter på ris. Nu uppmanas myndigheter att värna om fladdermössen i historiska kulturbyggnader. Natur- och kulturvård måste gå hand i hand.

Rhinopoma microphyllum i en indisk moské. Foto (C) Jens Rydell

Fladdermöss vs fisk

Vattendirektiv, älvräddare och fritidsfiskare, hoten mot gamla dammar är många. Och det kanske är bra i vissa fall, som när vandringsvägar för fisk återställs. Men samtidigt har många dammar varit ett naturligt inslag i vårt landskap sen medeltiden och utgör kläckningsplatser för insekter och jaktmarker för fladdermöss.

Hotad damm i Hallands län

Fladdermöss är fridlysta och enligt lag får deras jaktområden inte förstöras. Ändå tas sällan denna hänsyn. Fisk går först. Men nu börjar det hända saker, flera dammägare vill inte bara ha kvar möjligheten till egen el utan också skydda fladdermöss. Naturvärden ställs mot varandra och länsstyrelser och domstolar får problem. Vad ska värderas högst och vilka åtgärder går först? År 2019 kan bli året då vi får svaret.

Läs mer om ett aktuellt fall: Hammarmölledammen vid Hovdala slott i Hässleholms kommun.

Earth Hour 2018

Earth Hour 2018: Vi måste börja tala om ljuset

På lördag är det Earth Hour, världens största miljömanifestation, en påminnelse om hur vi använder vår energi – och våra lampor.

Sommaren 2017 kom larmrapporten om hur Europas insekter har minskat dramatiskt de senaste 30 åren. Rapporten spreds snabbt och många har kallat upptäckten för vår tids största katastrof, en ekologisk Armageddon. Inte helt utan anledning, en värld utan insekter skulle faktiskt innebära slutet på livet som vi känner det.

Forskare, politiker, naturvårdare och journalister har alla framfört sina åsikter om problemet. Varmare klimat, kemikalier, jordbruksmetoder, skogsvård och urbanisering, alla tänkbara orsaker har lyfts i debatten. Alla utom den mest uppenbara – lamporna.

Det har de senaste årtiondena skett en explosionsartad ökning av antalet gatlyktor, fasadlampor och LED-reklamskyltar i samhället. Bara på parkeringen utanför skolan i min egen by sitter ungefär en lykta per 10 kvadratmeter parkeringsyta. Natt har plötsligt blivit dag, vilket i våra ögon är tryggt och trevligt. Men för insekterna innebär lamporna en dödsfälla när de försöker navigera efter månljuset.

Självklart är det mycket som spelar in. Många orsaker samverkar. Impreg­nerings­medel är till exempel en känd insektsdödare och vem minns inte DDT-skandalen under förra århundrandet? Oförsiktigt användande av kemikalier är alltså en förklaring. Men samtidigt som insektsrapporterna nådde allmänheten, publicerades ytterligare en studie i ämnet. Forskarna i fråga hade funnit att pollinerings­frekvensen minskar med nästan två tredjedelar i upplysta växtsamhällen jämfört med mörka. Insekterna, pollinatörerna, nådde helt enkelt aldrig fram till några blommor. De fastnade i lampskenet och pollineringsförsöken blev bokstavligen fruktlösa.

Läs mer om Earth Hour

Tidigare har det inte funnits några direkta bevis på att nattinsekter skulle vara mer drabbade än daglevande, varför ljuset inte är en självklar bov. Men i januari i år kunde dessa bevis presenteras i tidskriften Global Change Biology. Författarna av artikeln fann att nattfjärilar har minskat mer än sina daglevande kusiner och menar att ljusföroreningar är en den största orsaken till Europas insektsdöd. Vi måste alltså börja tala om ljuset – och ljusföroreningarna!

Även om insekterna är den grupp som drabbas hårdast av ljusföroreningar, är de långt ifrån den enda. Förra årets Nobelpris i medicin gav oss till exempel nyckeln till hur vår egen dygnsrytm fungerar och hur den styrs av ljusets variation under dygnet. Att belysa planeten dygnet runt är alltså att laborera med våra mest grundläggande funktioner och det har också visat sig att rubbningar i melatoninhalter orsakar såväl stress som depression.

Många djur upplever också stora störningar i nedärvda biologiska rytmer, vilket påverkar allt från parning till predation. Särskilt känsliga är förstås de nattaktiva djuren och förra året publicerade jag själv en studie som visar att fladdermöss påverkas av fasadbelysning på kulturbyggnader. Fladdermöss bor gärna i äldre hus, särskilt kyrkor. Och i människans iver att visa upp byggnaderna i ett estetiskt sken, dränker vi de fridlysta nattdjuren i evig dag. De vågar sig inte ut och svälter sakta ihjäl.

Det är alltså dags att vi tar problemet med belysning på allvar. Vi måste inte släcka överallt, men vi behöver heller inte belysa hela vår omgivning dygnet runt. Earth Hour är en bra början.  

Vinterinventering, Taberg 2018

Årets vinterräkning i Taberg genomfördes 9 februari. Det var 39:e gången sedan 1980 som gruvan inventerades på fladdermöss och resultatet blev följande (preliminära siffror): ca 200 mustasch- och eller tajgafladdermöss, 145 brunlångöra, 92 fransfladdermöss, 64 vattenfladdermöss och 9 nordfladdermöss. Antalet motsvarar ungefär tidigare år men den sammanlagda siffran är något högre. Fransfladdermössen var också i det närmaste uppe i 2016 års rekordnivå. Fördelningen i de olika gruvdelarna var lite annorlunda med fler fladdermöss i de svalare delarna. Om det beror på förändrade förhållanden i gruvan eller om fettreserverna var lägre efter årets halvdana sommar är svårt att säga.

Läs mer om tidigare inventeringar.

foto (C) Bengt Edqvist

Solarie-terapi för fladdermöss

WNS - White nose syndrome har det senaste decenniet dödat miljontals fladdermöss i Nordamerika. Nu har man funnit att svampen, vilken orsakar sjukdomen, är mycket känslig mot UV-ljus. Genom att skapa små solarier har man kunnat behandla fladdermöss med positivt resultat. Nu återstår bara att komma på hur man använder sig av denna kunskap i större skala.

Foto (C) CBS News

En vinge rör mitt hår

Idag invigdes tre nya konstverk i Tynnered i Göteborg, vilka kallas "En vinge rör mitt hår". Det är Bergkristallsparken som har försetts med träskulpturer inspirerade av klockstaplar, med inbyggda boplatser för insekter, fåglar och fladdermöss.

"Jag har tänkt att konstverket ska vara levande, inte bara ett objekt utan man ska kunna följa vad som händer och engagera sig i det" säger konstnären, Ulrika Jansson till Göteborg Direkt.

Bild från Göteborg Direkt

Tanken är fin och fler projekt av detta slag efterlyses. Men jag hoppas att den integrerade belysningen i skulpturerna släcks framåt våren. Annars kommer inga fladdermöss att flytta in.

Naturbonus

Vi är nominerade till årets Naturbonus. Omröstningen startar i februari och är öppen för alla som är medlemmar i Naturkompaniets kundklubb 365.

foto (C) Jens Rydell

Eventuella prispengar går till forskning kring fladdermöss och ljusföroreningar, mer specifikt hur långörade fladdermöss hanterar fasadbelysning och vilka ekosystemtjänster i form av skadedjursreglering vi går miste om när fladdermössen försvinner.

Gå in och rösta!

Vi lägger upp mer information när omröstningen startar

Om insektsdöd och mörka zoner

Expressen spinner vidare på gårdagens radiointervju och ljusföroreningarnas påverkan fortsätter att lyftas i media. Det får helt enkelt vara slut på okynnesbelysningen i världen

Bild från Expressen

Utdrag ur innehållet i artikeln:

75 procent av alla flygande insekter tros ha försvunnit från centrala Europa de senaste 27 åren. Det konstaterades i en tysk studie som släpptes i tidskriften Plos One i oktober förra året.

Trots att man inte kunde fastställa anledningen bakom insektsdöden beskrevs fenomenet som en "överhängande ekologisk katastrof" av en av artikelförfattarna.

Den bilden delas av Jens Rydell, docent i zoologi och forskare vid Lunds universitet. Han har ägnat sitt liv åt att studera nattdjur, främst fladdermöss men också insekter.

– Studien höll på att skrämma slag på mig. Jag kopplade resultatet direkt till belysningen, säger han.

Läs hela artikeln här

P4 Kronoberg om fladdermöss och ljus

Jens Rydell föreläste idag om ljusföroreningar på miljömålsdagen i Växjö. P4 Kronoberg passade på att få en pratstund om belysningens baksida

UV mot WNS

White-nose Syndrome eller WNS är en svampsjukdom som drabbar nordamerikanska fladdermöss i dvala. Svampen sätter sig i ansiktet, i öron och på vingarna. Fladdermössen vaknar ur dvalan, torkar ut och svälter. Hittills har miljontals fladdermöss drabbats, främst i norra delarna av USA. Men nu har forskare i Wisconsin inlett försök att behandla sjukdomen med UV-ljus, vilket i små doser dödar svampen. Hoppet lever.

Hotad tequila-fladdermus

Agave pollineras av fladdermöss, det vill säga inga fladdermöss, ingen agave. Tequila görs av agave, det vill säga inga fladdermöss, ingen agave, ingen tequila.

Choeronycteris mexicana

Choeronycteris mexicana

Choeronycteris mexicana

Choeronycteris mexicana (C) npr.org

Ovanstående gör att man i Mexiko har varit rädd om sina fladdermöss. Men på senare år har efterfrågan ökat enormt, tequiladrickandet har letat sig in i finrummen och priserna går upp. Därför har man också börjat att klona växterna för att skynda på processen. Agaven kan skördas tidigare, innan de blommar till och med och fladdermössen behövs inte längre. Problemet är att fladdermössen blir utan mat och den klonade, aldrig blommande agaven blir genetiskt dränerad och känslig för sjukdomar. Plötsligt står vi där en dag utan agave, utan tequila och utan fladdermöss.

Mer om ljusföroreningar

Det är nu tre veckor sedan jag fick en debattartikel publicerad i tidningen Syre om ljuset och dess negativa effekter; och sakta men säkert växer intresset för mörkrets bevarande. Igår skrev GP om den svunna stjärnhimlen och de allt mer utbredda ljusföroreningarna. Samtidigt spreds en alarmerande rapport över nätet gällande insekternas försvinnande. Författarna berörde visserligen inte alls ljus, utan pratade bara om gifter, jordbruk och krympande skogar. Men det skulle förvåna mig mycket om lamporna inte har nåt med det hela att göra. 

Sen jag skrev artikeln i Syre har jag fått lära mig att uppsättning av lampor faktiskt kan omfattas av bygglovsbestämmelser i viss mån.  

"Inom ett område som omfattas av detaljplan krävs det bygglov för att för att sätta upp, flytta eller väsentligt ändra en ljusanordning om den avsedda användningen av anordningen har betydande inverkan på omgivningen eller ljusanordningen placeras på eller i anslutning till en sådan byggnad eller inom ett sådant bebyggelseområde som är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt." 

(Utdrag ur Plan- och Bygglagen)

-----------------------------------------
Det finns alltså hopp om att ett krav på eftertanke så småningom kan komma att tas på allvar. Hur som helst, det jag egentligen tänkte bjuda på här var en förkortad version av ovan nämnda artikel i tidningen Syre. Så, håll till godo:


Ljusföroreningar är ett nytt begrepp för de flesta, trots astronomernas idoga
informationskampanjer. Vi finner trygghet i det artificiella ljuset och allt färre har idag sett
en riktig stjärnhimmel. Inte ens på landsbygden är natthimlen riktigt mörk då varje bykyrka
ska lysas upp med strålkastare och synas över bygden. Visst kan ljus vara vackert, men på
vinden sitter fladdermöss och väntar på natten och tryggheten. I miljoner år har de förfinats
för ett liv i mörker, där inga rovfåglar når dem och i hundratals år har de funnit en fristad i
svenska kyrkor. Nu svälter de sakta ihjäl.


För tre år sedan räknade OECD ut att 1/5 av jordens elproduktion gick åt till belysning. LED-
tekniken välkomnades och varje kvicksilverlampa skulle bytas ut. I Sverige är diodförsedda
lyktor nu mer regel än undantag men eftersom de är så billiga hittar vi de snart sagt överallt.
De är fler, sitter tätare och vi kostar på oss att lysa upp både vägarna vi rör oss på och himlen
ovanför. I trygghetens namn skapar vi en ljus tillvaro som bekämpar såväl brott som rädsla
utan att det kostar skjortan.
Alla som har betraktat en lampa har också sett insekterna som dras till den. Deras försök att
navigera efter månen slutar i en utdragen dödsdans. I augustinumret av Nature
presenterades data som visar att pollinering minskar med över 60% i växtsamhällen som
belyses nattetid, då nattfjärilar aldrig når fram till blommorna. Fältförsöken visade på en
tydligt minskad fruktproduktion, vilket naturligtvis kan få förödande konsekvenser i
framtiden.
Det finns många exempel på hur naturen påverkas av ljus, inte bara bland nattaktiva djur.
Fåglarnas migration påverkas, fiskar simmar fel och flera djur får förändrade års- och
dygnsrytmer. Även människan. När vi utsätts för konstant ljus minskar halterna av melatonin
och vi får sömnproblem, något som i hög grad påverkar både fysisk och psykisk hälsa.
Dessutom har melatoninhalter visat sig ha en koppling till cancer.
Det finns alltså all anledning att studera de effekter som den ständiga dagen har på oss och
införa bygglov och krav på miljöprövning varje gång nya lampor ska sättas upp.

Ljusdebatt i Syre

I dagarna skrev jag ett debattinlägg i tidningen Syre om det allt mer utbredda ljuset. Det artificiella ljuset från LED-lampor, högtrycksnatrium och kvicksilver gör dag av natt och påverkar såväl människa som djur. Det är dags att vi börjar att studera effekterna av utebliven pollinering, svältande fladdermöss, sömnsvårigheter och stress. Inför bygglov och kräv miljökonsekvensutredningar för uppsättande av lampor.

(C) Jens Rydell

Fladdermöss flyr belysta kyrkor

Vår genomgång av västsvenska kyrkor - boplats för brunlångöra i generationer - ger eko i världen... eller nåja, studien är i alla fall publicerad av Royal Society och citeras i populärmedia. Budskapet sprids:

Låt natt vara natt!

Läs mer på:
Phys.org  
Popular Science
New Scientist

Julmarknad bland sovande fladdermöss

Tykarpsgrottan är unik, inte minst för att den hotade bechsteins fladdermus övervintrar där. "Sveriges ovanligaste däggdjur", står det på Tykarps hemsida. Ändå dukas det upp julmarknad i grottvalven, mitt bland de dvalande läderlapparna.

Jag förstår att marknaden lockar, att den unika miljön bidrar till en magisk julstämning. Men för att fladdermössen ska kunna klara sig på ett par gram fett hela vintern, måste de få vara ostörda. Att väcka dem ur dvala är inte förenligt med svensk naturskyddslag, inte EU-lag heller för den delen.

Jag är ledsen om jag förstör stämningen, men aktiviteten kan faktiskt hota den lilla spillra av bechsteins vi har kvar i Sverige. Varför inte satsa på höstmarknad istället, innan fladdermössen har flyttat in för vintern?

Värme och ljus är inte förenligt med fladdermöss i dvala (foto från Kristianstadsbladet)

Fladdermöss och vindkraft 2.0

Engelska forskare konstaterar att vi inte vet hur vi ska skydda fladdermöss från vindkraftverk. Trots gedigna förstudier kan verkligheten se helt annorlunda ut när verken väl är på plats. Vindkraftverk kan till och med locka fladdermöss genom att insekter jagar vid tornen. Enda vägen framåt är efterstudier och kontrollprogram. Inga nyheter alltså. Endast när vi studerar fladdermössen på hög höjd, det vill säga sätter upp inspelningsapparatur i tornen, vet vi hur stor risken är.

Vi vet vad som behöver göras, i alla fall i Sverige. Vi behöver stänga ner verken under högriskperioder eller varför inte lära verken hur fladdermöss låter, så att de kan stänga ner automatiskt. Är verken rätt placerade är det relativt få nätter som fladdermössen flyger nära rotorbladen och stoppen behöver inte belasta vindbolagens budget i någon större utsträckning. Andra delar av världen, andra miljöbetingelser och klimat kan dock kräva andra lösningar.

Läs mer om fladdermöss och vindkraft på SVT Nyheter

Fladdermöss i kyrkan

Kyrkans förhållande till fladdermöss har inte alltid varit positivt. Länge ansågs fladdermössen vara orena och opålitliga, djur som varken var fågel eller best. I själva verket har de alltid bott på kyrkvindar och rensat både kyrkan och omgivningen från skadeinsekter. Idag belyser vi stolt våra kyrkor, visar upp fasaderna för de enstaka nattvandrare som går förbi. Och fladdermössen flyr. Nattmörkret som är deras skydd är snart ett minne blott. Natten har blivit dag.

Hör Jens Rydell berätta om fladdermöss och kyrkor i P1:s Studio Ett