Earth Hour 2018

Earth Hour 2018: Vi måste börja tala om ljuset

På lördag är det Earth Hour, världens största miljömanifestation, en påminnelse om hur vi använder vår energi – och våra lampor.

Sommaren 2017 kom larmrapporten om hur Europas insekter har minskat dramatiskt de senaste 30 åren. Rapporten spreds snabbt och många har kallat upptäckten för vår tids största katastrof, en ekologisk Armageddon. Inte helt utan anledning, en värld utan insekter skulle faktiskt innebära slutet på livet som vi känner det.

Forskare, politiker, naturvårdare och journalister har alla framfört sina åsikter om problemet. Varmare klimat, kemikalier, jordbruksmetoder, skogsvård och urbanisering, alla tänkbara orsaker har lyfts i debatten. Alla utom den mest uppenbara – lamporna.

Det har de senaste årtiondena skett en explosionsartad ökning av antalet gatlyktor, fasadlampor och LED-reklamskyltar i samhället. Bara på parkeringen utanför skolan i min egen by sitter ungefär en lykta per 10 kvadratmeter parkeringsyta. Natt har plötsligt blivit dag, vilket i våra ögon är tryggt och trevligt. Men för insekterna innebär lamporna en dödsfälla när de försöker navigera efter månljuset.

Självklart är det mycket som spelar in. Många orsaker samverkar. Impreg­nerings­medel är till exempel en känd insektsdödare och vem minns inte DDT-skandalen under förra århundrandet? Oförsiktigt användande av kemikalier är alltså en förklaring. Men samtidigt som insektsrapporterna nådde allmänheten, publicerades ytterligare en studie i ämnet. Forskarna i fråga hade funnit att pollinerings­frekvensen minskar med nästan två tredjedelar i upplysta växtsamhällen jämfört med mörka. Insekterna, pollinatörerna, nådde helt enkelt aldrig fram till några blommor. De fastnade i lampskenet och pollineringsförsöken blev bokstavligen fruktlösa.

Läs mer om Earth Hour

Tidigare har det inte funnits några direkta bevis på att nattinsekter skulle vara mer drabbade än daglevande, varför ljuset inte är en självklar bov. Men i januari i år kunde dessa bevis presenteras i tidskriften Global Change Biology. Författarna av artikeln fann att nattfjärilar har minskat mer än sina daglevande kusiner och menar att ljusföroreningar är en den största orsaken till Europas insektsdöd. Vi måste alltså börja tala om ljuset – och ljusföroreningarna!

Även om insekterna är den grupp som drabbas hårdast av ljusföroreningar, är de långt ifrån den enda. Förra årets Nobelpris i medicin gav oss till exempel nyckeln till hur vår egen dygnsrytm fungerar och hur den styrs av ljusets variation under dygnet. Att belysa planeten dygnet runt är alltså att laborera med våra mest grundläggande funktioner och det har också visat sig att rubbningar i melatoninhalter orsakar såväl stress som depression.

Många djur upplever också stora störningar i nedärvda biologiska rytmer, vilket påverkar allt från parning till predation. Särskilt känsliga är förstås de nattaktiva djuren och förra året publicerade jag själv en studie som visar att fladdermöss påverkas av fasadbelysning på kulturbyggnader. Fladdermöss bor gärna i äldre hus, särskilt kyrkor. Och i människans iver att visa upp byggnaderna i ett estetiskt sken, dränker vi de fridlysta nattdjuren i evig dag. De vågar sig inte ut och svälter sakta ihjäl.

Det är alltså dags att vi tar problemet med belysning på allvar. Vi måste inte släcka överallt, men vi behöver heller inte belysa hela vår omgivning dygnet runt. Earth Hour är en bra början.