Spridning

Idag besökte jag Finnekumla kyrka (igen) för att prata ljus och mörker med SVT Nyheter. Och härom dagen ringde en journalist för en pratstund om samma sak. Nästa vecka ordnar Ekologigruppen ett digitalt seminarium med fokus på ljusföroreningar och hittills är det nästan 350* anmälda. Nåt har hänt. Det är snart 7 år sedan vi bestämde oss för att sätta begreppet ljusföroreningar på kartan. Nu tror jag att vi är där. Ljusföroreningar tas plötsligt på allvar. 

(*edit: det blev åtminstone 650 åhörare!)

Månskygghet

Fladdermöss borde vara försiktiga i månljus, eftersom ugglor rovdjur lätt kan se dem. Men så verkar det inte vara. Vi mätte jaktaktiviteten hos afrikanska hus-fladdermössen i Sokoke-Arabuko skogen i Kenya under tre år med hjälp av en ultraljudsdetektor. Det visade sig att fladdermössen struntade fullständigt i om månen lyste eller inte, ett resultat som går stick i stäv med vad man tror sig ha sett på andra håll i världen.
Men det verkar snarare vara så att det är insekterna som är ”månskygga”, inte fladdermössen. Nattfjärilarna sitter och trycker när månen lyser, för att inte bli mat åt nattskärror, som ju jagar med hjälp av månljuset.  Och när insekterna inte flyger på grund av nattskärrorna, så finns det mindre anledning för fladdermöss att vara ute och jaga. Så fladdermössens påstådda månskygghet är egentligen något helt annat, nämligen en reaktion på att nattinsekter är försiktiga när nattskärrorna jagar.  

Här kan ni läsa hela artikeln

Dark Sky Awareness

Den här veckan är det Dark Sky Awareness Week, ett bra tillfälle att reflektera över mörkrets betydelse och vårt överutnyttjande av ljus. Mörker-veckan, som infaller i början av april varje år, initierades av astronomer år 2003 och tanken var att ge människor en chans att få se stjärnhimlen. Faktum är att mycket få människor har sett en riktig stjärnhimmel; inte ens i det rätt så glesbefolkade Sverige kan vi se vintergatan längre, åtminstone inte söder om Dalälven.
De senaste tre åren har vi arbetat med att sätta begreppet ljusföroreningar på kartan och sakta, sakta börjar det röra på sig. År 2017 belönades upptäckten av vår inre klockas funktion med Nobelpris, vilket satte fokus på hur vi människor reagerar på ljus på natten. Samma år publicerades rapporterna om den kraftiga minskningen av insekter världen över, något som har en direkt koppling till ljusets utbredning, även om andra förklaringar har presenterats. Förra året utkom både Eurobats och Bat Conservation Trust ut med skrifter kring hur fladdermöss och ljus ska hanteras, något som börjar få fotfäste även i Sverige.
Sedan förra sommaren arbetar vi tillsammans med Kungliga Hovstaterna med fladdermöss och belysning på Djurgården, ett arbete ni kommer att få höra mer om framöver. Tills vidare, läs gärna vår artikel Det dödliga ljuset, i Forskning & Framsteg.  


Carpe noctem 

Fladdermöss passerar i rött ljus

Fladdermöss hatar ljus i största allmänhet, men kanske finns det grader av dåligt? Enstaka studier visar att migrerande fladdermöss lockas av rött ljus. Men de flesta är ändå överens om att det röda skenet är det minst störande, åtminstone om man jämför med lampor som har UV-komponent.

I Belgien, som ligger i Europas mest ljusförorenade område, har man nu börjat tänka på både mörker och fladdermöss, varför de vanliga gatlyktorna byts ut mot röda LED-lampor. Fladdermöss och andra nattsuddare vågar då passera både vägar och andra belysta ytor i mycket högre utsträckning. Åtminstone i teorin. Än återstår uppföljning och efterstudier.

Rödbelyst väg i Aalter, Belgien. Foto: Flanders News

 

Fladdermusnytt i GP, Taberg och Indien

GP skriver om fladdermöss och ljusföroreningar, rekordmånga fladdermöss i Taberg och en ny studie från Indien visar att fladdermössens värde i form av ekosystemtjänster är större än hela Archeological Surveys budget, dvs miljardbelopp. Detta främst för att fladdermöss äter skadeinsekter på ris. Nu uppmanas myndigheter att värna om fladdermössen i historiska kulturbyggnader. Natur- och kulturvård måste gå hand i hand.

Rhinopoma microphyllum i en indisk moské. Foto (C) Jens Rydell

Kina vill ha en egen måne

Från Shutterstock och LiveScience

Människan är full av dåliga idéer. Men den här tar priset:

I den kinesiska staden Chengdu vill man skapa en extra måne för att kunna ersätta gatlyktor. Månen - som enligt uppgift ska vara 8 gånger ljusstarkare än den riktiga månen - ska bestå  av en enorm rymdspegel och belysa ett 3600 kvadratkilometer stort område, enligt Aftonbladet.

Om allt går planenligt ska detta vara klart redan 2020 och bara ett par år senare ska ytterligare två månar byggas. Jag hoppas verkligen att detta är ett skämt. Annars har kineserna inom ett årtionde utrotat mörkret och därmed rubbat alla levande organismers mest grundläggande funktioner.

Fladdermöss ser rött?

bild från http://krisbe.com

Fladdermöss föredrar generellt mörker. Men en ny studie visar att flyttande fladdermöss möjligen drar sig mot rött ljus. Forskarna visade att det var fler inspelningar av trollpipistreller vid röda uppsatta lampor än vid vita. Pipistrellerna valde också det röda ljuset framför mörker. Varför kan man undra. Kanske har det med navigation att göra, kanske liknar det ljus i solnedgång, kanske är fladdermössen bara nyfikna? Klart är i alla fall att fladdermössen inte jagade insekter under lamporna, vilket är fallet vid exempelvis gatlyktor. Mer forskning krävs men resultaten kan ha betydelse för såväl vindkraft (som har röda varningslampor i toppen) som för hantering av ljusföroreningar.

Earth Hour 2018

Earth Hour 2018: Vi måste börja tala om ljuset

På lördag är det Earth Hour, världens största miljömanifestation, en påminnelse om hur vi använder vår energi – och våra lampor.

Sommaren 2017 kom larmrapporten om hur Europas insekter har minskat dramatiskt de senaste 30 åren. Rapporten spreds snabbt och många har kallat upptäckten för vår tids största katastrof, en ekologisk Armageddon. Inte helt utan anledning, en värld utan insekter skulle faktiskt innebära slutet på livet som vi känner det.

Forskare, politiker, naturvårdare och journalister har alla framfört sina åsikter om problemet. Varmare klimat, kemikalier, jordbruksmetoder, skogsvård och urbanisering, alla tänkbara orsaker har lyfts i debatten. Alla utom den mest uppenbara – lamporna.

Det har de senaste årtiondena skett en explosionsartad ökning av antalet gatlyktor, fasadlampor och LED-reklamskyltar i samhället. Bara på parkeringen utanför skolan i min egen by sitter ungefär en lykta per 10 kvadratmeter parkeringsyta. Natt har plötsligt blivit dag, vilket i våra ögon är tryggt och trevligt. Men för insekterna innebär lamporna en dödsfälla när de försöker navigera efter månljuset.

Självklart är det mycket som spelar in. Många orsaker samverkar. Impreg­nerings­medel är till exempel en känd insektsdödare och vem minns inte DDT-skandalen under förra århundrandet? Oförsiktigt användande av kemikalier är alltså en förklaring. Men samtidigt som insektsrapporterna nådde allmänheten, publicerades ytterligare en studie i ämnet. Forskarna i fråga hade funnit att pollinerings­frekvensen minskar med nästan två tredjedelar i upplysta växtsamhällen jämfört med mörka. Insekterna, pollinatörerna, nådde helt enkelt aldrig fram till några blommor. De fastnade i lampskenet och pollineringsförsöken blev bokstavligen fruktlösa.

Läs mer om Earth Hour

Tidigare har det inte funnits några direkta bevis på att nattinsekter skulle vara mer drabbade än daglevande, varför ljuset inte är en självklar bov. Men i januari i år kunde dessa bevis presenteras i tidskriften Global Change Biology. Författarna av artikeln fann att nattfjärilar har minskat mer än sina daglevande kusiner och menar att ljusföroreningar är en den största orsaken till Europas insektsdöd. Vi måste alltså börja tala om ljuset – och ljusföroreningarna!

Även om insekterna är den grupp som drabbas hårdast av ljusföroreningar, är de långt ifrån den enda. Förra årets Nobelpris i medicin gav oss till exempel nyckeln till hur vår egen dygnsrytm fungerar och hur den styrs av ljusets variation under dygnet. Att belysa planeten dygnet runt är alltså att laborera med våra mest grundläggande funktioner och det har också visat sig att rubbningar i melatoninhalter orsakar såväl stress som depression.

Många djur upplever också stora störningar i nedärvda biologiska rytmer, vilket påverkar allt från parning till predation. Särskilt känsliga är förstås de nattaktiva djuren och förra året publicerade jag själv en studie som visar att fladdermöss påverkas av fasadbelysning på kulturbyggnader. Fladdermöss bor gärna i äldre hus, särskilt kyrkor. Och i människans iver att visa upp byggnaderna i ett estetiskt sken, dränker vi de fridlysta nattdjuren i evig dag. De vågar sig inte ut och svälter sakta ihjäl.

Det är alltså dags att vi tar problemet med belysning på allvar. Vi måste inte släcka överallt, men vi behöver heller inte belysa hela vår omgivning dygnet runt. Earth Hour är en bra början.  

Naturbonus

Vi är nominerade till årets Naturbonus. Omröstningen startar i februari och är öppen för alla som är medlemmar i Naturkompaniets kundklubb 365.

foto (C) Jens Rydell

Eventuella prispengar går till forskning kring fladdermöss och ljusföroreningar, mer specifikt hur långörade fladdermöss hanterar fasadbelysning och vilka ekosystemtjänster i form av skadedjursreglering vi går miste om när fladdermössen försvinner.

Gå in och rösta!

Vi lägger upp mer information när omröstningen startar

Om insektsdöd och mörka zoner

Expressen spinner vidare på gårdagens radiointervju och ljusföroreningarnas påverkan fortsätter att lyftas i media. Det får helt enkelt vara slut på okynnesbelysningen i världen

Bild från Expressen

Utdrag ur innehållet i artikeln:

75 procent av alla flygande insekter tros ha försvunnit från centrala Europa de senaste 27 åren. Det konstaterades i en tysk studie som släpptes i tidskriften Plos One i oktober förra året.

Trots att man inte kunde fastställa anledningen bakom insektsdöden beskrevs fenomenet som en "överhängande ekologisk katastrof" av en av artikelförfattarna.

Den bilden delas av Jens Rydell, docent i zoologi och forskare vid Lunds universitet. Han har ägnat sitt liv åt att studera nattdjur, främst fladdermöss men också insekter.

– Studien höll på att skrämma slag på mig. Jag kopplade resultatet direkt till belysningen, säger han.

Läs hela artikeln här

Ljusföroreningar i P4 Sjuhärad

I somras kom larmrapporten om hur insekterna har minskat dramatiskt de senaste 30 åren. Rapporten spreds snabbt och har debatterats flitigt i olika medier. Många har kallat upptäckten för vår tids största katastrof, en ekologisk Armageddon, och inte utan anledning. En värld utan insekter skulle helt enkelt innebära slutet på livet som vi känner det.

Forskare, politiker, naturvårdare och journalister har sedan dess framfört sina åsikter om problemet. Varmare klimat, kemikalier, jordbruksmetoder, skogsvård och urbanisering, alla tänkbara orsaker har lyfts i debatten. Alla utom den mest uppenbara – lamporna.

Läs mer: Ljuset är nästa miljökatastrof

P4 Kronoberg om fladdermöss och ljus

Jens Rydell föreläste idag om ljusföroreningar på miljömålsdagen i Växjö. P4 Kronoberg passade på att få en pratstund om belysningens baksida

Mer om ljusföroreningar

Det är nu tre veckor sedan jag fick en debattartikel publicerad i tidningen Syre om ljuset och dess negativa effekter; och sakta men säkert växer intresset för mörkrets bevarande. Igår skrev GP om den svunna stjärnhimlen och de allt mer utbredda ljusföroreningarna. Samtidigt spreds en alarmerande rapport över nätet gällande insekternas försvinnande. Författarna berörde visserligen inte alls ljus, utan pratade bara om gifter, jordbruk och krympande skogar. Men det skulle förvåna mig mycket om lamporna inte har nåt med det hela att göra. 

Sen jag skrev artikeln i Syre har jag fått lära mig att uppsättning av lampor faktiskt kan omfattas av bygglovsbestämmelser i viss mån.  

"Inom ett område som omfattas av detaljplan krävs det bygglov för att för att sätta upp, flytta eller väsentligt ändra en ljusanordning om den avsedda användningen av anordningen har betydande inverkan på omgivningen eller ljusanordningen placeras på eller i anslutning till en sådan byggnad eller inom ett sådant bebyggelseområde som är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt." 

(Utdrag ur Plan- och Bygglagen)

-----------------------------------------
Det finns alltså hopp om att ett krav på eftertanke så småningom kan komma att tas på allvar. Hur som helst, det jag egentligen tänkte bjuda på här var en förkortad version av ovan nämnda artikel i tidningen Syre. Så, håll till godo:


Ljusföroreningar är ett nytt begrepp för de flesta, trots astronomernas idoga
informationskampanjer. Vi finner trygghet i det artificiella ljuset och allt färre har idag sett
en riktig stjärnhimmel. Inte ens på landsbygden är natthimlen riktigt mörk då varje bykyrka
ska lysas upp med strålkastare och synas över bygden. Visst kan ljus vara vackert, men på
vinden sitter fladdermöss och väntar på natten och tryggheten. I miljoner år har de förfinats
för ett liv i mörker, där inga rovfåglar når dem och i hundratals år har de funnit en fristad i
svenska kyrkor. Nu svälter de sakta ihjäl.


För tre år sedan räknade OECD ut att 1/5 av jordens elproduktion gick åt till belysning. LED-
tekniken välkomnades och varje kvicksilverlampa skulle bytas ut. I Sverige är diodförsedda
lyktor nu mer regel än undantag men eftersom de är så billiga hittar vi de snart sagt överallt.
De är fler, sitter tätare och vi kostar på oss att lysa upp både vägarna vi rör oss på och himlen
ovanför. I trygghetens namn skapar vi en ljus tillvaro som bekämpar såväl brott som rädsla
utan att det kostar skjortan.
Alla som har betraktat en lampa har också sett insekterna som dras till den. Deras försök att
navigera efter månen slutar i en utdragen dödsdans. I augustinumret av Nature
presenterades data som visar att pollinering minskar med över 60% i växtsamhällen som
belyses nattetid, då nattfjärilar aldrig når fram till blommorna. Fältförsöken visade på en
tydligt minskad fruktproduktion, vilket naturligtvis kan få förödande konsekvenser i
framtiden.
Det finns många exempel på hur naturen påverkas av ljus, inte bara bland nattaktiva djur.
Fåglarnas migration påverkas, fiskar simmar fel och flera djur får förändrade års- och
dygnsrytmer. Även människan. När vi utsätts för konstant ljus minskar halterna av melatonin
och vi får sömnproblem, något som i hög grad påverkar både fysisk och psykisk hälsa.
Dessutom har melatoninhalter visat sig ha en koppling till cancer.
Det finns alltså all anledning att studera de effekter som den ständiga dagen har på oss och
införa bygglov och krav på miljöprövning varje gång nya lampor ska sättas upp.

Ljusdebatt i Syre

I dagarna skrev jag ett debattinlägg i tidningen Syre om det allt mer utbredda ljuset. Det artificiella ljuset från LED-lampor, högtrycksnatrium och kvicksilver gör dag av natt och påverkar såväl människa som djur. Det är dags att vi börjar att studera effekterna av utebliven pollinering, svältande fladdermöss, sömnsvårigheter och stress. Inför bygglov och kräv miljökonsekvensutredningar för uppsättande av lampor.

(C) Jens Rydell

Fladdermöss flyr belysta kyrkor

Vår genomgång av västsvenska kyrkor - boplats för brunlångöra i generationer - ger eko i världen... eller nåja, studien är i alla fall publicerad av Royal Society och citeras i populärmedia. Budskapet sprids:

Låt natt vara natt!

Läs mer på:
Phys.org  
Popular Science
New Scientist