Mer om ljusföroreningar

Det är nu tre veckor sedan jag fick en debattartikel publicerad i tidningen Syre om ljuset och dess negativa effekter; och sakta men säkert växer intresset för mörkrets bevarande. Igår skrev GP om den svunna stjärnhimlen och de allt mer utbredda ljusföroreningarna. Samtidigt spreds en alarmerande rapport över nätet gällande insekternas försvinnande. Författarna berörde visserligen inte alls ljus, utan pratade bara om gifter, jordbruk och krympande skogar. Men det skulle förvåna mig mycket om lamporna inte har nåt med det hela att göra. 

Sen jag skrev artikeln i Syre har jag fått lära mig att uppsättning av lampor faktiskt kan omfattas av bygglovsbestämmelser i viss mån.  

"Inom ett område som omfattas av detaljplan krävs det bygglov för att för att sätta upp, flytta eller väsentligt ändra en ljusanordning om den avsedda användningen av anordningen har betydande inverkan på omgivningen eller ljusanordningen placeras på eller i anslutning till en sådan byggnad eller inom ett sådant bebyggelseområde som är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt." 

(Utdrag ur Plan- och Bygglagen)

-----------------------------------------
Det finns alltså hopp om att ett krav på eftertanke så småningom kan komma att tas på allvar. Hur som helst, det jag egentligen tänkte bjuda på här var en förkortad version av ovan nämnda artikel i tidningen Syre. Så, håll till godo:


Ljusföroreningar är ett nytt begrepp för de flesta, trots astronomernas idoga
informationskampanjer. Vi finner trygghet i det artificiella ljuset och allt färre har idag sett
en riktig stjärnhimmel. Inte ens på landsbygden är natthimlen riktigt mörk då varje bykyrka
ska lysas upp med strålkastare och synas över bygden. Visst kan ljus vara vackert, men på
vinden sitter fladdermöss och väntar på natten och tryggheten. I miljoner år har de förfinats
för ett liv i mörker, där inga rovfåglar når dem och i hundratals år har de funnit en fristad i
svenska kyrkor. Nu svälter de sakta ihjäl.


För tre år sedan räknade OECD ut att 1/5 av jordens elproduktion gick åt till belysning. LED-
tekniken välkomnades och varje kvicksilverlampa skulle bytas ut. I Sverige är diodförsedda
lyktor nu mer regel än undantag men eftersom de är så billiga hittar vi de snart sagt överallt.
De är fler, sitter tätare och vi kostar på oss att lysa upp både vägarna vi rör oss på och himlen
ovanför. I trygghetens namn skapar vi en ljus tillvaro som bekämpar såväl brott som rädsla
utan att det kostar skjortan.
Alla som har betraktat en lampa har också sett insekterna som dras till den. Deras försök att
navigera efter månen slutar i en utdragen dödsdans. I augustinumret av Nature
presenterades data som visar att pollinering minskar med över 60% i växtsamhällen som
belyses nattetid, då nattfjärilar aldrig når fram till blommorna. Fältförsöken visade på en
tydligt minskad fruktproduktion, vilket naturligtvis kan få förödande konsekvenser i
framtiden.
Det finns många exempel på hur naturen påverkas av ljus, inte bara bland nattaktiva djur.
Fåglarnas migration påverkas, fiskar simmar fel och flera djur får förändrade års- och
dygnsrytmer. Även människan. När vi utsätts för konstant ljus minskar halterna av melatonin
och vi får sömnproblem, något som i hög grad påverkar både fysisk och psykisk hälsa.
Dessutom har melatoninhalter visat sig ha en koppling till cancer.
Det finns alltså all anledning att studera de effekter som den ständiga dagen har på oss och
införa bygglov och krav på miljöprövning varje gång nya lampor ska sättas upp.