Månskygghet

Fladdermöss borde vara försiktiga i månljus, eftersom ugglor rovdjur lätt kan se dem. Men så verkar det inte vara. Vi mätte jaktaktiviteten hos afrikanska hus-fladdermössen i Sokoke-Arabuko skogen i Kenya under tre år med hjälp av en ultraljudsdetektor. Det visade sig att fladdermössen struntade fullständigt i om månen lyste eller inte, ett resultat som går stick i stäv med vad man tror sig ha sett på andra håll i världen.
Men det verkar snarare vara så att det är insekterna som är ”månskygga”, inte fladdermössen. Nattfjärilarna sitter och trycker när månen lyser, för att inte bli mat åt nattskärror, som ju jagar med hjälp av månljuset.  Och när insekterna inte flyger på grund av nattskärrorna, så finns det mindre anledning för fladdermöss att vara ute och jaga. Så fladdermössens påstådda månskygghet är egentligen något helt annat, nämligen en reaktion på att nattinsekter är försiktiga när nattskärrorna jagar.  

Här kan ni läsa hela artikeln

Grävarfladdermusen från Nya Zeeland

40 gram låter kanske inte så mycket, men det är klart mer än genomsnittet för en fladdermus. Så tung var den nu utdöda "grävar-fladdermusen" från Nya Zeeland. Ja, den grävde, sprang på marken och åt både insekter och växter. Men den flög också, som andra fladdermöss. Förra veckan rapporterades att fossila lämningar har hittats och man börjar få ihop släktskapspusslet som binder ihop dem med bladnäsor och vampyrer i Sydamerika. Men när Nya Zeeland isolerades drev evolutionen i egen riktning.

Från Eureka Alert (C) Gavin Mouldey

Länge var fladdermöss de enda däggdjuren på Nya Zeeland och utvecklade en helt egen livsstil, eftersom de inte var hotade av några rovdjur. De blev delvis marklevande. Idag finns fortfarande en släkting kvar, markfladdermusen. Den är lite mindre än sin utdöda kusin, men springer omkring bland löv och nosar upp mat då och då. Tyvärr finns det nu både katter, råttor, minkar och annat som hotar de udda fladdermössen.

Djurens Evolution som e-bok

Nu finns en ny version av Djurens Evolution.
Omskriven, uppdaterad och digitaliserad.
Läs mer och ladda ner den här

Ursprunglig sonar

Fladdermöss förenas i flygandets konst och många teorier finns om deras ursprung. Vissa har menat att flyghundar och småfladdermöss har olika ursprung, nyare bevis placerar flyghundar mitt i fladdermusträdet. En saknad pusselbit har varit utvecklingen av sonar, ekopejling, en förmåga som i stort sett saknas hos flyghundar. Men nu har man funnit bevis för att de allra första fladdermössen faktiskt ekopejlade och att flyghundarna så småningom selekterat bort detta, till förmån för andra sinnen. Bevisen finner man i hörselsnäckan och den embryonala utvecklingen av denna. Läs mer i senaste numret av Nature

Gamla nyheter i Nature

Bild (C) Olof Helje

”…trots olika gener på den prekambriska scenen,

var temat genomgående maskutseende

med samma grävande beteende

så sker en explosion av evolution

i den tid, det rum vi kallar kambrium

nån filur blev ett rovdjur, ett riktigt odjur

för vissa var det otur

men livet fick en ny start, evolutionen fick fart

med byte och predator, som katalysator
bildas art på art..."

Så lät det på invigningen av Vetenskapsfestivalen år 2000. Samma år publicerade Forskning och framsteg en artikel på temat: Rovdjuren satte fart på evolutionen. Nu, 16 år senare har Nature fattat galoppen och publicerar samma sak: What sparked the Cambrian explosion?

Sveriges första fladdermusbok ute nu

Nu går det att beställa
Fladdermöss
 - i en värld av ekon. 

Vi skymtar deras flyende skuggor i sommarnatten, hör deras parningsrop i höstmörkret och anar de flyktiga silhuetterna i det dunkla gatljuset. Fladdermössen bor i våra hus och jagar i våra trädgårdar och parker. Men vilka är de och hur lever de?

Fladdermöss – i en värld av ekon är den första svenska boken om fladdermössens liv. Den handlar om säregna, fascinerande och mytomspunna djur, däggdjur precis som vi själva, lika i grunden men ändå så annorlunda. Boken sträcker sig från Mayatemplen i Latinamerika till svenska jordkällare, från Kenyas slätter till bergen i Taiwan. Texterna och fotografierna ger en fantastisk inblick i den värld av ljud och dofter som fladdermössen möter varje natt. Vi får läsa om hur sinnesintryck långt bortom vår mänskliga uppfattningsförmåga formar deras tillvaro. Vi lär känna fladdermössens natur, deras långa historia och relation till människan och får berättat om nyttan de gör i naturen. Natten kommer aldrig mer att kännas ensam.

Boken finns att beställa direkt från Hirschfeld förlag samt hos Bokus, Adlibris och Ord&bok. Snart kommer den även att synas hos en bokhandlare nära dig. 

Lokes slott och livets uppkomst

Hör Vetenskapspedagogen Emil V Nilsson filosofera kring arkéer, Lokes slott och livets uppkomst. Dags för en biolog som sommarpratare 2015?

Från Gondwana med sugfötter

En handfull av världens fladdermöss hänger inte upp och ner, de hänger med huvudet uppåt och håller sig fast med hjälp av sugkoppar på händer och fötter. Och de hänger inuti blad. Några av sugskålsfladdermössen finns i Latinamerika, ett par på Madagaskar. Nu har man funnit 37 miljoner år gamla fossil i Egypten, vilka verkar vara identiska med arterna på just Madagaskar. Egypten var på den tiden något helt annat, mer skog, mindre sand. Det verkar som om fladdermössen följde med miljöförändringarna i Afrika och så småningom isolerades på den på många sätt märkliga ön Madagaskar. Men innan dess spreds de i dåvarande Gondwana, via Antarktis till Sydamerika. DNA-analyser har tidigare visat att sugskålsfladdermössen är en gammal grupp, men man har saknat fossil att verifiera det hela med. Och nu verkar det som om de har varit med i närmare 40 miljoner år.  Läs mer på GlobalPost.

Myzopoda aurita

Fyra ben i vattnet

Tiktaalik roseae Neil Shubin (C) Science Daily

Länge har man trott att de första landdjuren (vertebrater alltså, inte småkryp) var mer eller mindre frambensdrivna. Det främre benparet utvecklades först. Men nya fossilfynd visar att även de bakre fenorna anpassades tidigt för mer benlika funktioner. Redan för 375 miljoner år sedan simmade de fyrbenta fiskarna med just fyra ben (eller benlika fenor) i vattnet.

Boklager

Jag har ett stort lager Djurens evolution på vinden, säkert ett par, tre tusen. Det är dags att ta tag i det, göra reklam, ge bort, sälja paketvis, ringa skolbibliotek och kontakta tidskrifter som vill ha ge bortgåvor. Jag googlade för att se om boken fortfarande omnämns där ute, det var ju ändå ett tag sedan den kom ut. Och faktiskt, en och annan kommentar på boktipssidor, hos näthandlare och i bloggar. Jag fastnade särskilt för ett blogginlägg (av Johanna Ferm – Natsumisan.blogg.se) och citerar det i sin helhet här nedan:

 

Författare: Johan Eklöf

 

Titel: Djurens Evolution

 

Utgivningsår: 2008

 

Mitt betyg: 5 av 5

 

Genre: Djur/Natur

 

Huvudperson/-er: En massa djur

 

 

Handling: En 130 sidors sammanfattning av djurens evolution från början till nutid

 

Bäst: Författarens närvaro. Spännande beskrivningar och intressant att se hur allting skildras historiskt. Blev väldigt imponerad av bilderna på hur djur utvecklats och blev till.

 

Sämst: Att jag själv är för lite insatt i detta, men annars var det absolut inget fel på boken

 

Citat: "och på det hela taget är reptiler helt fria från vattenbehov, förutom att de behöver dricka då och då. Men vem behöver inte det?"

Mina kommentarer: Jag sträcktläste denna bok på ca 3 timmar. Den var intressant, jag blev helt "wow" av vissa bilder och tänkte "dokumentär" när jag läste den. Jag brukar inte läsa den här typen av böcker och trodde inte detta skulle intressera mig alls (denna var också ett förslag från min väninna), men nu efteråt är jag helt...oj. Den var väldigt härlig och informationsrik. Jag lärde mig väldigt mycket. Det är enkelt att hänga med i texten och det är som att få vara med om en spännande resa. Tack för boktipset, min kära vän!

Det låter alltså som att man skulle kunna sälja några ex till, tack Johanna. Och alla ni som gärna skulle vilja äga några hundra exemplar av Djurens evolution är välkomna att höra av er.

Generell formel för intelligens

Kråkfåglar har länge ansetts vara intelligenta, fågelvärldens smartaste till och med. De använder verktyg,  planerar och löser problem, på ett sätt som inte är helt olikt vårt. Nu har forskare i Tyskland studerat kråkhjärnor under problemlösning och beslutsfattande. Och trots att fåglar och däggdjur har utvecklats parallellt i minst ett par hundra miljoner år, är det samma celler som är aktiva. Man har alltså hittat en generell formel för intelligens, eller i alla fall en typ av cellregulering som krävs för att tänka i flera led. Läs mer på Science Daily



bild från Wikipedia

"Ask Nature" får Göteborgs-pris

Göteborgspriset för hållbar utveckling 2013 har annonserats. Priset går i år till Pavan Sukhdev och Janine Benyus. Båda sammanför olika fält och skapar möten mellan biologer, tekniker, entreprenörer, designers och politiker. Sukhdev får priset för sitt arbete med att värdera ekosystem, ett arbete som används bland annat av FN för att kunna översätta mjuka miljövärden till mammonsk affärsvokabulär.  Benyus får priset för sitt inspirerande sätt att belysa naturens egna problemlösningar och hur människan kan lära sig av detta - biomimicry. Hon föreläser och driver plattformen Ask Nature där man kan söka naturens svar på egna problem, allt från avloppshantering och ventilationssystem till aerodynamisk perfektion och mörkerseende.

Poängsystemet + 1

CDON är billigast om man vill köpa den på nätet. 

Jag hade pluggat för mycket och jobbat för lite. Dessutom hade jag gått på myten med att arbeta med media. Men kanske är det inte bara jag? Kanske är det hela den ironiska radhusgenerationen som behöver ett schema? Så tänkte jag och skapade Poängsystemet för Struktur och Livskvalitet. Systemet klev in och styrde upp, satte poäng och reducerade vardagen till något överblickbart. Poängsystemet är en sann historia om excelrutor och strävan efter en upplevd fritid. Och ja, det är en roman även om det kanske inte ser ut så.

Beställ ett exemplar av Poängsystemet för Struktur och Livskvalitet direkt från mig och få en Djurens Evolution på köpet

3,6 miljarder år på 30 sekunder

Science Bytes

Topp 10 igen

Lagom till jul är Djurens Evolution åter på topp 10-listan. Men för er som möjligen funderar på att skaffa ett eget ex, skippa nätbokhandlarna och gå direkt på källan och köp den här.



För 4,6 miljarder år sedan föddes jorden tillsammans med vårt solsystem.

Och för ca 4,6 miljoner år sedan vandrade de första människosläktena på planeten. Ytterligare lite senare, för ungefär 46 år sedan, föddes några av de forskare som idag funderar på hur och när jorden föddes och vad de första människorna tyckte om det.



Ediacara på land?

Det gamla organismerna i Ediacara Hills har beskrivits som lite av varje, alger, svampdjur, kolonier  och som organismer helt skilda från allt annat. Men att de levde i havet har man varit överens om, tills nu. Istället föreslår forskare att Ediacaraorganismerna var landbaserade bakteriekolonier eller lavar. Och kanske får vi nu rita om livets träd en smula. Mer lär följa i ämnet. Läs mer

Bild: Olof Helje

Hur började livet?

Hur livet en gång startade är en av de stora frågorna för vetenskapen. Nya insikter och nya pusselbitar ramlar på plats hela tiden. Och Vetenskapspedagogen har gjort en utmärkt sammanfattning om livets ursprung. Läs och lär!

Stor hjärna i liten kropp

Hjärnans storlek i förhållande till kroppsstorlek är ett vanligt sätt att mäta förväntad intelligens bland djur. Men selektionstrycket på kroppsstorlek och på hjärnkapacitet går inte hand i hand, det är separata processer. Fladdermöss kunde utveckla aktiv flykt, inte minst tack vare en liten kropp. Samtidigt kunde de bevara och/eller utveckla förmågan att hantera stora mängder information, vilket är helt avgörande för att kunna ekolokalisera i de mest krångliga miljöer. Det är alltså dags att tänka om en smula, menar min gamla kollega Dina Dechmann vid Max Planck-institutet. Läs mer om hjärnan i förhållande till kroppsstorlek

Bild: Jens Rydell (c)

Förändrad kemi gav kambrisk explosion

I början av kambrium sker en explosion av liv, ett evolutionärt mångfaldigande som saknar motstycke i historien. Hur och varför har diskuterats genom åren. Och den senaste teorin kopplar ihop den snabba evolutionen i kambrium med det faktum att kambriska sediment ligger ovanpå långt mycket äldre bergarter, vilket är ett annat geologiskt mysterium. De saknade sedimenten har svaret, men de är borta. Och däri ligger svaret. I Kambrium var haven nämligen grunda och djupa om vartannat, ibland mycket grunda och sedimenten exponerades och utsattes för erosion. Och teorin går ut på att kemin i haven ändrades kraftigt i takt med att stora sedimentlager eroderade bort på land. Kalcium, fosfat, kisel och en hel del annat ökade i mängd och djuren fick helt enkelt köpa läget och hantera den nya kemin i vattnet. Ämnen som numera bildar skal, ben, tänder och annat hårt, har alltså visat sig vara ganska bra att ha. Och innan kambrium fanns inte dessa ämnen att tillgå. Läs mer

Blomdiet i Dinosauriernas tidsålder

De levde i 20 miljoner tillsammans med dinosaurier, överlevde katastrofen och fanns i ytterligare 30 miljoner år. Multituberculata är en bortglömd däggdjursgrupp, en systergren till de moderna däggdjuren. I slutet av Krita var de de mest spridda av vår sort och framgången satt i munnen. Åtminstone om man ska tro en 3D-studie av multituberculata tänder från ett 40-tal olika arter. Tänderna var tydligt specialiserade och anpassade för en blomdiet. De multituberculata följde blomväxternas snabba evolution under Krita och var tydligen framgångsrika i att nyttja denna födokälla på alla tänkbara sätt.