Inlägg

Fladdermus.net

Bild
Som kanske åtminstone vissa har märkt är bloggen inte uppdaterad på mycket länge. Det beror på att nyheter om fladdermöss istället publiceras på Facebook-sidan Fladdermus.net och i viss mån webbsidan med samma namn. Det är helt enkelt enklare så. 

Fladdermöss i indiska tempel

Bild
Rhinopoma microphyllum i ett indiskt tempel (C) Jens Rydell Indiens fantastiska fort, monument och tempel är paradis för fladdermöss. Eller rättare sagt var. Archaeological Survey of India har kommit på att kulturskatten utgör basen i en växande turistindustri. Därför måste byggnaderna städas upp, renoveras och inte minst belysas, för att locka så många turister som möjligt. Därmed försvinner naturligtvis fladdermössen. Men fladdermössen är värda betydligt mer än turisterna, eftersom de äter skadeinsekter över fälten som försörjer Indiens 1,4 miljarder stora befolkning. Man leker med elden när man jagar bort dem. Den biologiska bekämpningen som fladdermössen står för blir viktigare och viktigare allt eftersom skadeinsekterna blir resistenta mot de gifter som sprids på åkrarna. Och människorna blir samtidigt fler och fler. Faktum är att det bästa ur allas aspekter (utom turistindustrins) vore att stänga ute turisterna och satsa resurserna på fladdermössen. Här kan ni läsa

Småländska gruvor

Bild
Vattenfladdermus i dvala (C) Jens Rydell En sammanställning över fladdermusräkningarna i Taberg, Kleva och Ädelfors gruvor i Småland över nästan 40 år visar tydligt att bestånden av vissa arter ökar kraftigt, särskilt tajgafladdermus och fransfladdermus. Tendensen är densamma över hela Europa när det gäller de här arterna. Man kan fråga sig varför. Ingen har kommit med någon hållbar förklaring hittills. Kanske är det den globala uppvärmningen som gör vintrarna lättare att klara? Vintertemperaturen har faktiskt ökat med nästan en grad i Småland sedan räkningarna startade 1980. Men varmare gruvor betyder att vinterdvalan blir mindre effektiv och energiåtgången högre. Å andra sidan har vintrarna blivit 10 dagar kortare under samma tid, vilket borde kompensera för den högre energiförbrukningen.  Det hela blir snabbt väldigt komplicerat när man börjar analysera. Slutsatsen blir nog att vi egentligen inte har en aning varför tajga och fransfladdermössen verkar må så bra.  Här kan

Månskygghet

Bild
Fladdermöss borde vara försiktiga i månljus, eftersom ugglor rovdjur lätt kan se dem. Men så verkar det inte vara. Vi mätte jaktaktiviteten hos afrikanska hus-fladdermössen i Sokoke-Arabuko skogen i Kenya under tre år med hjälp av en ultraljudsdetektor. Det visade sig att fladdermössen struntade fullständigt i om månen lyste eller inte, ett resultat som går stick i stäv med vad man tror sig ha sett på andra håll i världen. Men det verkar snarare vara så att det är insekterna som är ”månskygga”, inte fladdermössen. Nattfjärilarna sitter och trycker när månen lyser, för att inte bli mat åt nattskärror, som ju jagar med hjälp av månljuset.  Och när insekterna inte flyger på grund av nattskärrorna, så finns det mindre anledning för fladdermöss att vara ute och jaga. Så fladdermössens påstådda månskygghet är egentligen något helt annat, nämligen en reaktion på att nattinsekter är försiktiga när nattskärrorna jagar.   Här kan ni läsa hela artikeln

Bildstöld

Bild
Stamperija är ett företag i Litauen som producerar frimärken till olika länder. Till detta använder de bilder och foton från andra, helt utan ersättning. Det sker systematiskt och utan hänsyn till copyright-bestämmelser. Tyvärr är det svårt att komma åt. Kontaktar man företaget vill de bara tala litauiska. Tack till  Wolf-Peter Friedrich som hittade frimärket

Dark Sky Awareness

Bild
Den här veckan är det Dark Sky Awareness Week , ett bra tillfälle att reflektera över mörkrets betydelse och vårt överutnyttjande av ljus. Mörker-veckan, som infaller i början av april varje år, initierades av astronomer år 2003 och tanken var att ge människor en chans att få se stjärnhimlen. Faktum är att mycket få människor har sett en riktig stjärnhimmel; inte ens i det rätt så glesbefolkade Sverige kan vi se vintergatan längre, åtminstone inte söder om Dalälven. De senaste tre åren har vi arbetat med att sätta begreppet ljusföroreningar på kartan och sakta, sakta börjar det röra på sig. År 2017 belönades upptäckten av vår inre klockas funktion med Nobelpris, vilket satte fokus på hur vi människor reagerar på ljus på natten. Samma år publicerades rapporterna om den kraftiga minskningen av insekter världen över, något som har en direkt koppling till ljusets utbredning, även om andra förklaringar har presenterats. Förra året utkom både Eurobats och Bat Conservation Trust ut me

Fladdermöss passerar i rött ljus

Bild
Fladdermöss hatar ljus i största allmänhet, men kanske finns det grader av dåligt? Enstaka studier visar att migrerande fladdermöss lockas av rött ljus . Men de flesta är ändå överens om att det röda skenet är det minst störande, åtminstone om man jämför med lampor som har UV-komponent . I Belgien, som ligger i Europas mest ljusförorenade område, har man nu börjat tänka på både mörker och fladdermöss , varför de vanliga gatlyktorna byts ut mot röda LED-lampor. Fladdermöss och andra nattsuddare vågar då passera både vägar och andra belysta ytor i mycket högre utsträckning. Åtminstone i teorin. Än återstår uppföljning och efterstudier. Rödbelyst väg i Aalter, Belgien. Foto: Flanders News  

Fladdermusnytt i GP, Taberg och Indien

Bild
GP skriver om fladdermöss och ljusföroreningar , rekordmånga fladdermöss i Taberg och en ny studie från Indien visar att fladdermössens värde i form av ekosystemtjänster  är större än hela Archeological Surveys budget, dvs miljardbelopp. Detta främst för att fladdermöss äter skadeinsekter på ris. Nu uppmanas myndigheter att värna om fladdermössen i historiska kulturbyggnader. Natur- och kulturvård måste gå hand i hand. Rhinopoma microphyllum i en indisk moské.   Foto (C) Jens Rydell