onsdag 1 december 2021

Slaget om skogen

Nästan löjligt sen på bollen har jag nu sett SVT-serien Slaget om skogen. Och trots att jag är biolog, att jag har arbetat med naturvård i många år och egentligen visste en hel del av det som visades, blev jag beklämd, närmast bestört. Är det så här illa? Jag har liksom gått och inbillat mig att min barndoms skog var en fantasi, att den var stor och vacker endast i minnet, så som det ibland är. Men procentsiffrorna är tydliga: på 1980-talet var naturskogar fortfarande verkliga. Det fanns alltså riktig skog när jag var liten, så, kanske är mitt minne mer än bara barnafantasi. 

På gymnasiet skrev jag en uppsats om skogen, "min" skog. Och förändringen av den. Jag hade velat se vad jag skrev då, som 17-åring. Uppsatsen gav mig nämligen bra betyg, kommer jag ihåg. Kanske sådde den också ett frö, en känsla av att kunna och vilja skriva och ett engagemang för natur och miljö. Jag tillskriver sannolikt uppsatsen allt för för mycket, men jag inbillar mig ändå att den var ett första steg på väg mot livet som forskare och författare. Slaget om skogen framkallade minnet av uppsatsen, lockade fram det ut hjärnans djup. Ett minne som jag nu väljer att behålla som viktigt, vare sig jag tillskriver det för mycket eller inte.  

måndag 29 november 2021

Tre i rad

Omstart. Tillbaka. Bloggen återuppstår med tre raka inlägg. Sen får vi se hur det blir, kanske en veckouppdatering, kanske sporadiska nyheter från fladdermusvärlden ... eller nåt helt annat. Eller inget. 


24 november 2021.

Det har varit ett bra fladdermusår och ett bra år för biologer. Det har pratats ängsmark, pollinatörer och vilda trädgårdar, diskuterats biologisk mångfald, insektsdöd, ljusföroreningar, ekologiska tjänster och gröna kompensationsåtgärder. Till och med skogsbruket har blivit ifrågasatt på ett sätt som aldrig skett tidigare. Dessutom har det funnits pengar till inventeringar och biologiska utredningar, nåja, inte jättemycket men mer än vanligt. Tills idag. Centerpartiet, med trumf på hand, gav fingret åt miljörörelsen och lät högern skattesänka sönder den biologiska mångfalden. Färre gröna jobb, mindre skog, gråare hav och dystrare framtid. Men mer bilåkning, mer i plånboken för de utvalda få, snabbare tillväxt och fler likes i kommentarsfälten. 

måndag 22 november 2021.

En flygande start på vecka 47. Redan innan andra koppen kaffe har jag hunnit prata med bredbandleverantör och målare, beställt en ny dator (den gamla uppvisar oroväckande ålderstecken), mejlat underkonsulter och kommenterat en kommunal belysningsstrategi. Egentligen hade jag tänkt ta mig till Göteborgs-kontoret, men ibland är det helt enkelt bättre att bara vara kvar hemma, trots att mitt lilla kontorskrypin är belamrat med kartonger och flyttskräp. Fortsätter dagen så här kanske jag till och med lyckas rapportera till Artportalen, ett arbete som alltid tenderar att hamna sist på alla att göra-listor och som jag varje år lovar att prioritera högre. Kanske nästa år. 

fredag 19 november 2021.

Veckan har varit lång. Förra helgen gick Sveriges första stora fladdermuskonferens av stapeln i Göteborg. Den blev både större och mer internationell än vi avsett från början. Tre dagar, 140 anmälda och över 30 programpunkter från Sverige, Norge, Danmark, Finland, Tyskland och Polen. Aldrig förr har så många fladdermusintresserade samlats på ett ställe på svensk mark. Och detta till en kostnad av 100 kr + medlemskap i BatLife Sweden. Vi gjorde säkert många nybörjarfel men på det hela taget var det oerhört lyckat. Jag ser redan fram emot 2022. 

Om två veckor står huset klart, med ny hemmaplan, nytt kontor och nya förutsättningar. Bloggen är en del av en ny struktur, ett led i arbetet med att stöpa om Nattbakka Natur till ett mer skrivande företag. Fladdermössen får ta ett litet (bara ett litet) steg tillbaka och pennan får större plats i tillvaroväven. 




söndag 13 oktober 2019

Fladdermöss i indiska tempel


Rhinopoma microphyllum i ett indiskt tempel (C) Jens Rydell

 

Indiens fantastiska fort, monument och tempel är paradis för fladdermöss. Eller rättare sagt var. Archaeological Survey of India har kommit på att kulturskatten utgör basen i en växande turistindustri. Därför måste byggnaderna städas upp, renoveras och inte minst belysas, för att locka så många turister som möjligt. Därmed försvinner naturligtvis fladdermössen.

Men fladdermössen är värda betydligt mer än turisterna, eftersom de äter skadeinsekter över fälten som försörjer Indiens 1,4 miljarder stora befolkning. Man leker med elden när man jagar bort dem. Den biologiska bekämpningen som fladdermössen står för blir viktigare och viktigare allt eftersom skadeinsekterna blir resistenta mot de gifter som sprids på åkrarna. Och människorna blir samtidigt fler och fler.
Faktum är att det bästa ur allas aspekter (utom turistindustrins) vore att stänga ute turisterna och satsa resurserna på fladdermössen.


Här kan ni läsa hela artikeln

Småländska gruvor


Vattenfladdermus i dvala (C) Jens Rydell
En sammanställning över fladdermusräkningarna i Taberg, Kleva och Ädelfors gruvor i Småland över nästan 40 år visar tydligt att bestånden av vissa arter ökar kraftigt, särskilt tajgafladdermus och fransfladdermus. Tendensen är densamma över hela Europa när det gäller de här arterna. Man kan fråga sig varför. Ingen har kommit med någon hållbar förklaring hittills. Kanske är det den globala uppvärmningen som gör vintrarna lättare att klara? Vintertemperaturen har faktiskt ökat med nästan en grad i Småland sedan räkningarna startade 1980. Men varmare gruvor betyder att vinterdvalan blir mindre effektiv och energiåtgången högre. Å andra sidan har vintrarna blivit 10 dagar kortare under samma tid, vilket borde kompensera för den högre energiförbrukningen. Det hela blir snabbt väldigt komplicerat när man börjar analysera. Slutsatsen blir nog att vi egentligen inte har en aning varför tajga och fransfladdermössen verkar må så bra. 


Här kan ni läsa hela artikeln

torsdag 30 maj 2019

Månskygghet


Fladdermöss borde vara försiktiga i månljus, eftersom ugglor rovdjur lätt kan se dem. Men så verkar det inte vara. Vi mätte jaktaktiviteten hos afrikanska hus-fladdermössen i Sokoke-Arabuko skogen i Kenya under tre år med hjälp av en ultraljudsdetektor. Det visade sig att fladdermössen struntade fullständigt i om månen lyste eller inte, ett resultat som går stick i stäv med vad man tror sig ha sett på andra håll i världen.
Men det verkar snarare vara så att det är insekterna som är ”månskygga”, inte fladdermössen. Nattfjärilarna sitter och trycker när månen lyser, för att inte bli mat åt nattskärror, som ju jagar med hjälp av månljuset.  Och när insekterna inte flyger på grund av nattskärrorna, så finns det mindre anledning för fladdermöss att vara ute och jaga. Så fladdermössens påstådda månskygghet är egentligen något helt annat, nämligen en reaktion på att nattinsekter är försiktiga när nattskärrorna jagar.  

Här kan ni läsa hela artikeln

tisdag 2 april 2019

Dark Sky Awareness



Den här veckan är det Dark Sky Awareness Week, ett bra tillfälle att reflektera över mörkrets betydelse och vårt överutnyttjande av ljus. Mörker-veckan, som infaller i början av april varje år, initierades av astronomer år 2003 och tanken var att ge människor en chans att få se stjärnhimlen. Faktum är att mycket få människor har sett en riktig stjärnhimmel; inte ens i det rätt så glesbefolkade Sverige kan vi se vintergatan längre, åtminstone inte söder om Dalälven.
De senaste tre åren har vi arbetat med att sätta begreppet ljusföroreningar på kartan och sakta, sakta börjar det röra på sig. År 2017 belönades upptäckten av vår inre klockas funktion med Nobelpris, vilket satte fokus på hur vi människor reagerar på ljus på natten. Samma år publicerades rapporterna om den kraftiga minskningen av insekter världen över, något som har en direkt koppling till ljusets utbredning, även om andra förklaringar har presenterats. Förra året utkom både Eurobats och Bat Conservation Trust ut med skrifter kring hur fladdermöss och ljus ska hanteras, något som börjar få fotfäste även i Sverige.
Sedan förra sommaren arbetar vi tillsammans med Kungliga Hovstaterna med fladdermöss och belysning på Djurgården, ett arbete ni kommer att få höra mer om framöver. Tills vidare, läs gärna vår artikel Det dödliga ljuset, i Forskning & Framsteg.  


Carpe noctem 

tisdag 5 mars 2019

Fladdermöss passerar i rött ljus

Fladdermöss hatar ljus i största allmänhet, men kanske finns det grader av dåligt? Enstaka studier visar att migrerande fladdermöss lockas av rött ljus. Men de flesta är ändå överens om att det röda skenet är det minst störande, åtminstone om man jämför med lampor som har UV-komponent.

I Belgien, som ligger i Europas mest ljusförorenade område, har man nu börjat tänka på både mörker och fladdermöss, varför de vanliga gatlyktorna byts ut mot röda LED-lampor. Fladdermöss och andra nattsuddare vågar då passera både vägar och andra belysta ytor i mycket högre utsträckning. Åtminstone i teorin. Än återstår uppföljning och efterstudier.

Rödbelyst väg i Aalter, Belgien. Foto: Flanders News

 

fredag 22 februari 2019

Fladdermusnytt i GP, Taberg och Indien


GP skriver om fladdermöss och ljusföroreningar, rekordmånga fladdermöss i Taberg och en ny studie från Indien visar att fladdermössens värde i form av ekosystemtjänster är större än hela Archeological Surveys budget, dvs miljardbelopp. Detta främst för att fladdermöss äter skadeinsekter på ris. Nu uppmanas myndigheter att värna om fladdermössen i historiska kulturbyggnader. Natur- och kulturvård måste gå hand i hand.

Rhinopoma microphyllum i en indisk moské. Foto (C) Jens Rydell

Slaget om skogen

Nästan löjligt sen på bollen har jag nu sett SVT-serien Slaget om skogen. Och trots att jag är biolog, att jag har arbetat med naturvård i m...