Övervakning och planeringsångest.

 Våren visade sig. Och försvann. Fladdermusstationen som är monterad på garaget, riktad mot sjön, avslöjade att en dvärgpipistrell var här och kollade läget en kväll i mars. Sen tyst. Men fältsäsongen närmar sig lika fullt och planeringsångesten tar över. Schemapussel, underkonsultavtal, tids- och kostnadsberäkningar. Våren är en härlig tid :)

Tanken med fladdermusstationen på taket hemma är att kunna övervaka fladdermusförekomsten varje natt, hela året. Jag ingår dessutom i en hel rad med stationer, vilka genererar inspelningar som vem som helst kan ta del av. Läs mer här

Socialt

 Nyligen uppmärksammades en studie i vilken man undersökt fladdermössens sociala liv. Försöksobjekten försågs med elektroder som läste av hjärnaktivitet och sen fick de hänga med kompisarna och göra det som fladdermöss brukar göra. Resultaten visade att fladdermössen aktivt valde vissa kompisar framför andra och att deras hjärnor synkades när de pratade med varandra. Exakt ved det innebär har jag egentligen ingen aning om, men tydligen har man bara sett något liknande hos människor. Och uppenbarligen har fladdermössen bästa kompisar. Tidigare har man sett att fladdermöss både har ett rätt så avancerat sätt att kommunicera, att de hjälper varandra, delar med sig av mat, sjunger sånger, knyter livslånga vänskapsband, dansar och försöker lukta gott. Allt för att passa in i gänget, imponera på honor och bli accepterade. Fladdermöss är utpräglat sociala djur. 

Förseningar

 Förseningar på hela den amerikanska bokmarknaden gör att the Darkness Manifesto kommer ut först 2023. Hur detta påverkar den europeiska utgivningen har jag ännu ingen aning om, men Finland har i alla fall släppt sin version: Maailma ilman pimeää. I övrigt misstänker jag att min nästa bok också blir sen. Research-fasen blir hela tiden avbruten med förfrågningar om fladdermusjobb. Sommaren 2022 verkar kunna bli lika full som 2021. Men nu är det bokningsstopp. Nu tar jag tar inga fler uppdrag i år, åtminstone inte utanför Västra Götaland.  

Dvala

I helgen var det vinterräkning. BirdLife Sverige uppmanade folk att leta fåglar i sina trädgårdar. Nästa år kanske jag är med på det racet, när jag åter har en trädgård värd namnet, har dekorerat med holkar och fågelmat. Men i år var jag i Tabergsgruvan och räknade fladdermöss. Det var några år sedan jag var med och det var ett mycket trevligt återseende. 485 övervintrare i form av brunlångöra, frans-, vatten-, mustasch/tajga och nordfladdermus, ett skelett, en gruvfru, meddelanden från underjorden och pizza. Mer info kommer nog på BatLife Swedens hemsida inom kort. Hade jag varit med även i Kleva gruva hade jag även fått skåda barbastell. Det får bli nästa år.

Spridning

Idag besökte jag Finnekumla kyrka (igen) för att prata ljus och mörker med SVT Nyheter. Och härom dagen ringde en journalist för en pratstund om samma sak. Nästa vecka ordnar Ekologigruppen ett digitalt seminarium med fokus på ljusföroreningar och hittills är det nästan 350* anmälda. Nåt har hänt. Det är snart 7 år sedan vi bestämde oss för att sätta begreppet ljusföroreningar på kartan. Nu tror jag att vi är där. Ljusföroreningar tas plötsligt på allvar. 

(*edit: det blev åtminstone 650 åhörare!)

2022

 2021 var på många sätt ett skitår, på andra sätt intressant och fantastiskt. Och som vanligt tänker man att nu, efter nyår, då börjar vi om, gör nytt och rätt. I år har jag tex ett nytt schema, åtminstone fram till fältsäsong. Fladdermusarbete måndag-tisdag, bokjobb onsdag-torsdag och allmänna företagsgöromål på fredagar. Kommer jag att hålla det? Sannolikt inte. Men målet är i alla fall en mer lagom mängd fältarbete och en ny bok. 

Jullov

Jullunch och avslutning på gamla kontoret, julmiddag med och hejdå från mp Bollebygd. Nu är jag installerad i nya arbetsrummet, i nya huset på den gamla tomten. Och jag har nästan haft semester i december. Återstår gör en rapport om havsbaserad vindkraft, med sikte på fältsäsongen 2022. Ett år då jag har lovat mig själv att välja russinen ur arbetskakan och sno åt mig de roligaste uppdragen. 

och skriva en ny bok

Dvala

Det har varit kallt i hela Sverige och fladdermöss av alla sorter har letat upp vinterkvarter. För en effektiv dvala krävs ungefär 2 till 5 grader. Olika arter kan ha lite olika preferenser. Men ibland varierar temperaturen mycket och fladdermössen måste flytta sig, inte minst gäller detta gråskimlig fladdermus som ibland bor i ventilationsutrymmen i städer. Varje år dyker det därför upp fladdermöss på oväntade platser, i bostäder, skolor, på sjukhus, i simhallar och i lagerutrymmen, trötta individer i jakt på en bättre sovtemperatur. Nyligen rapporterade medier om en fladdermus som flyttat in i ett gym i Gävle. Och som vanligt använder TT (eller om det är SR eller SVT) samma bild på en amerikansk fladdermus som de alltid gör och alltid har gjort. De borde investera i åtminstone ett par bilder av svenska arter. 

Men det händer också att fladdermöss är ute och rör på sig när det flyger vintermygg, frostfjäril eller andra vintervakna insekter, vanligen vid tillfälligt mildväder.    

Om man hittar en förvirrad fladdermus, se till att den hamnar på en sval, skyddad plats så att den kan fortsätta sin vinterdvala. För frågor och hjälp, kontakta Viltrehab.se

Slaget om skogen

Nästan löjligt sen på bollen har jag nu sett SVT-serien Slaget om skogen. Och trots att jag är biolog, att jag har arbetat med naturvård i många år och egentligen visste en hel del av det som visades, blev jag beklämd, närmast bestört. Är det så här illa? Jag har liksom gått och inbillat mig att min barndoms skog var en fantasi, att den var stor och vacker endast i minnet, så som det ibland är. Men procentsiffrorna är tydliga: på 1980-talet var naturskogar fortfarande verkliga. Det fanns alltså riktig skog när jag var liten, så, kanske är mitt minne mer än bara barnafantasi. 

På gymnasiet skrev jag en uppsats om skogen, "min" skog. Och förändringen av den. Jag hade velat se vad jag skrev då, som 17-åring. Uppsatsen gav mig nämligen bra betyg, kommer jag ihåg. Kanske sådde den också ett frö, en känsla av att kunna och vilja skriva och ett engagemang för natur och miljö. Jag tillskriver sannolikt uppsatsen allt för för mycket, men jag inbillar mig ändå att den var ett första steg på väg mot livet som forskare och författare. Slaget om skogen framkallade minnet av uppsatsen, lockade fram det ut hjärnans djup. Ett minne som jag nu väljer att behålla som viktigt, vare sig jag tillskriver det för mycket eller inte.  

Tre i rad

Omstart. Tillbaka. Bloggen återuppstår med tre raka inlägg. Sen får vi se hur det blir, kanske en veckouppdatering, kanske sporadiska nyheter från fladdermusvärlden ... eller nåt helt annat. Eller inget. 

24 november 2021.

Det har varit ett bra fladdermusår och ett bra år för biologer. Det har pratats ängsmark, pollinatörer och vilda trädgårdar, diskuterats biologisk mångfald, insektsdöd, ljusföroreningar, ekologiska tjänster och gröna kompensationsåtgärder. Till och med skogsbruket har blivit ifrågasatt på ett sätt som aldrig skett tidigare. Dessutom har det funnits pengar till inventeringar och biologiska utredningar, nåja, inte jättemycket men mer än vanligt. Tills idag. Centerpartiet, med trumf på hand, gav fingret åt miljörörelsen och lät högern skattesänka sönder den biologiska mångfalden. Färre gröna jobb, mindre skog, gråare hav och dystrare framtid. Men mer bilåkning, mer i plånboken för de utvalda få, snabbare tillväxt och fler likes i kommentarsfälten. 

måndag 22 november 2021.

En flygande start på vecka 47. Redan innan andra koppen kaffe har jag hunnit prata med bredbandleverantör och målare, beställt en ny dator (den gamla uppvisar oroväckande ålderstecken), mejlat underkonsulter och kommenterat en kommunal belysningsstrategi. Egentligen hade jag tänkt ta mig till Göteborgs-kontoret, men ibland är det helt enkelt bättre att bara vara kvar hemma, trots att mitt lilla kontorskrypin är belamrat med kartonger och flyttskräp. Fortsätter dagen så här kanske jag till och med lyckas rapportera till Artportalen, ett arbete som alltid tenderar att hamna sist på alla att göra-listor och som jag varje år lovar att prioritera högre. Kanske nästa år. 

fredag 19 november 2021.

Veckan har varit lång. Förra helgen gick Sveriges första stora fladdermuskonferens av stapeln i Göteborg. Den blev både större och mer internationell än vi avsett från början. Tre dagar, 140 anmälda och över 30 programpunkter från Sverige, Norge, Danmark, Finland, Tyskland och Polen. Aldrig förr har så många fladdermusintresserade samlats på ett ställe på svensk mark. Och detta till en kostnad av 100 kr + medlemskap i BatLife Sweden. Vi gjorde säkert många nybörjarfel men på det hela taget var det oerhört lyckat. Jag ser redan fram emot 2022. 

Om två veckor står huset klart, med ny hemmaplan, nytt kontor och nya förutsättningar. Bloggen är en del av en ny struktur, ett led i arbetet med att stöpa om Nattbakka Natur till ett mer skrivande företag. Fladdermössen får ta ett litet (bara ett litet) steg tillbaka och pennan får större plats i tillvaroväven. 

Fladdermöss i indiska tempel

Rhinopoma microphyllum i ett indiskt tempel (C) Jens Rydell

 

Indiens fantastiska fort, monument och tempel är paradis för fladdermöss. Eller rättare sagt var. Archaeological Survey of India har kommit på att kulturskatten utgör basen i en växande turistindustri. Därför måste byggnaderna städas upp, renoveras och inte minst belysas, för att locka så många turister som möjligt. Därmed försvinner naturligtvis fladdermössen.

Men fladdermössen är värda betydligt mer än turisterna, eftersom de äter skadeinsekter över fälten som försörjer Indiens 1,4 miljarder stora befolkning. Man leker med elden när man jagar bort dem. Den biologiska bekämpningen som fladdermössen står för blir viktigare och viktigare allt eftersom skadeinsekterna blir resistenta mot de gifter som sprids på åkrarna. Och människorna blir samtidigt fler och fler.
Faktum är att det bästa ur allas aspekter (utom turistindustrins) vore att stänga ute turisterna och satsa resurserna på fladdermössen.


Här kan ni läsa hela artikeln

Småländska gruvor

Vattenfladdermus i dvala (C) Jens Rydell

En sammanställning över fladdermusräkningarna i Taberg, Kleva och Ädelfors gruvor i Småland över nästan 40 år visar tydligt att bestånden av vissa arter ökar kraftigt, särskilt tajgafladdermus och fransfladdermus. Tendensen är densamma över hela Europa när det gäller de här arterna. Man kan fråga sig varför. Ingen har kommit med någon hållbar förklaring hittills. Kanske är det den globala uppvärmningen som gör vintrarna lättare att klara? Vintertemperaturen har faktiskt ökat med nästan en grad i Småland sedan räkningarna startade 1980. Men varmare gruvor betyder att vinterdvalan blir mindre effektiv och energiåtgången högre. Å andra sidan har vintrarna blivit 10 dagar kortare under samma tid, vilket borde kompensera för den högre energiförbrukningen. Det hela blir snabbt väldigt komplicerat när man börjar analysera. Slutsatsen blir nog att vi egentligen inte har en aning varför tajga och fransfladdermössen verkar må så bra. 


Här kan ni läsa hela artikeln

Månskygghet

Fladdermöss borde vara försiktiga i månljus, eftersom ugglor rovdjur lätt kan se dem. Men så verkar det inte vara. Vi mätte jaktaktiviteten hos afrikanska hus-fladdermössen i Sokoke-Arabuko skogen i Kenya under tre år med hjälp av en ultraljudsdetektor. Det visade sig att fladdermössen struntade fullständigt i om månen lyste eller inte, ett resultat som går stick i stäv med vad man tror sig ha sett på andra håll i världen.
Men det verkar snarare vara så att det är insekterna som är ”månskygga”, inte fladdermössen. Nattfjärilarna sitter och trycker när månen lyser, för att inte bli mat åt nattskärror, som ju jagar med hjälp av månljuset.  Och när insekterna inte flyger på grund av nattskärrorna, så finns det mindre anledning för fladdermöss att vara ute och jaga. Så fladdermössens påstådda månskygghet är egentligen något helt annat, nämligen en reaktion på att nattinsekter är försiktiga när nattskärrorna jagar.  

Här kan ni läsa hela artikeln

Dark Sky Awareness

Den här veckan är det Dark Sky Awareness Week, ett bra tillfälle att reflektera över mörkrets betydelse och vårt överutnyttjande av ljus. Mörker-veckan, som infaller i början av april varje år, initierades av astronomer år 2003 och tanken var att ge människor en chans att få se stjärnhimlen. Faktum är att mycket få människor har sett en riktig stjärnhimmel; inte ens i det rätt så glesbefolkade Sverige kan vi se vintergatan längre, åtminstone inte söder om Dalälven.
De senaste tre åren har vi arbetat med att sätta begreppet ljusföroreningar på kartan och sakta, sakta börjar det röra på sig. År 2017 belönades upptäckten av vår inre klockas funktion med Nobelpris, vilket satte fokus på hur vi människor reagerar på ljus på natten. Samma år publicerades rapporterna om den kraftiga minskningen av insekter världen över, något som har en direkt koppling till ljusets utbredning, även om andra förklaringar har presenterats. Förra året utkom både Eurobats och Bat Conservation Trust ut med skrifter kring hur fladdermöss och ljus ska hanteras, något som börjar få fotfäste även i Sverige.
Sedan förra sommaren arbetar vi tillsammans med Kungliga Hovstaterna med fladdermöss och belysning på Djurgården, ett arbete ni kommer att få höra mer om framöver. Tills vidare, läs gärna vår artikel Det dödliga ljuset, i Forskning & Framsteg.  


Carpe noctem 

Fladdermöss passerar i rött ljus

Fladdermöss hatar ljus i största allmänhet, men kanske finns det grader av dåligt? Enstaka studier visar att migrerande fladdermöss lockas av rött ljus. Men de flesta är ändå överens om att det röda skenet är det minst störande, åtminstone om man jämför med lampor som har UV-komponent.

I Belgien, som ligger i Europas mest ljusförorenade område, har man nu börjat tänka på både mörker och fladdermöss, varför de vanliga gatlyktorna byts ut mot röda LED-lampor. Fladdermöss och andra nattsuddare vågar då passera både vägar och andra belysta ytor i mycket högre utsträckning. Åtminstone i teorin. Än återstår uppföljning och efterstudier.

Rödbelyst väg i Aalter, Belgien. Foto: Flanders News

 

Fladdermusnytt i GP, Taberg och Indien

GP skriver om fladdermöss och ljusföroreningar, rekordmånga fladdermöss i Taberg och en ny studie från Indien visar att fladdermössens värde i form av ekosystemtjänster är större än hela Archeological Surveys budget, dvs miljardbelopp. Detta främst för att fladdermöss äter skadeinsekter på ris. Nu uppmanas myndigheter att värna om fladdermössen i historiska kulturbyggnader. Natur- och kulturvård måste gå hand i hand.

Rhinopoma microphyllum i en indisk moské. Foto (C) Jens Rydell

Fladdermöss faller döda ner

Rekordvärmen i Australien skördar offer. Med temperaturer på nästan 50 grader lider både djur och människor svårt. Bland annat faller fladdermössen döda ur träden, som en katastrofscen tagen ur en bibel-filmatisering. Vissa fladdermuspopulationer har decimerats med upp till en tredjedel och inte mindre än 23.000 flyghundar av arten Pteropus conspicillatus har rapporterats döda. 

Foto från BBC. Där kan du också läsa mer

Fladdermössen är viktiga för ekosystemen. De fruktätande flyghundarna pollinerar otaliga växter och sprider fröer över stora områden och de insektsätande arterna äter skadedjur för miljardbelopp varje år. Nyheten om ekosystemets kollaps kablas ut över hela världen och människor förfasas över de domedagsliknande bilderna. Aftonbladets fokus är dock ett annat. De varnar för rabies.  

Ja, det är sant att fladdermöss kan sprida rabies. Det kan alla däggdjur. Och självklart ska man akta sig för att hantera sjuka djur. Men att tiotusentals djur dör och att det återigen är ett rekordvarmt år, borde ge andra rubriker. 

Fladdermöss vs fisk

Vattendirektiv, älvräddare och fritidsfiskare, hoten mot gamla dammar är många. Och det kanske är bra i vissa fall, som när vandringsvägar för fisk återställs. Men samtidigt har många dammar varit ett naturligt inslag i vårt landskap sen medeltiden och utgör kläckningsplatser för insekter och jaktmarker för fladdermöss.

Hotad damm i Hallands län

Fladdermöss är fridlysta och enligt lag får deras jaktområden inte förstöras. Ändå tas sällan denna hänsyn. Fisk går först. Men nu börjar det hända saker, flera dammägare vill inte bara ha kvar möjligheten till egen el utan också skydda fladdermöss. Naturvärden ställs mot varandra och länsstyrelser och domstolar får problem. Vad ska värderas högst och vilka åtgärder går först? År 2019 kan bli året då vi får svaret.

Läs mer om ett aktuellt fall: Hammarmölledammen vid Hovdala slott i Hässleholms kommun.

Dricka fladdermusblod?

”Smörj tre flädermusblodsdroppar på pannan och bota huvudilska”

Fladdermöss har i alla tider använts i medicinska sammanhang. Blodet sägs bota huvudvärk och ögonsjukdomar, urin har använts till njursjukdomar och spillningen till astma och andra lungproblem. Även hela fladdermöss, delar av vingar, köttet eller ögonen sägs ha botat allt från vårtor till galenskap.

På vissa håll lever denna tro även idag, det går till exempel att köpa fladdermusbajs på burk på kinesiska apotek och en rapport visar att den illegala handeln med fladdermöss i Bolivia orsakar stora problem för fladdermuspopulationerna. Inte mindre än 3000 fladdermöss säljs varje månad. Och syftet? Att dricka deras blod för att bota epilepsi.

En tallrik gröt med tre nypor fladdermusspillning serveras ibland på Golden Bats Home i Taiwan,
som ett exempel på klassisk kinesisk medicin

Ligger det nån sanning i att fladdermöss skulle bota sjukdomar?

Läs mer om fladdermöss, myter, folktro och historia i boken Fladdermusen - i en mytisk värld

Svänga på uppslag

Nya resultat från vindtunneln på Lunds universitet visar att det är inte bara är vingarnas nedslag som är viktiga. Det är under uppslaget som fladdermössen svänger och manövrerar. Faktum är att de svänger på en massa olika sätt beroende på var i uppslaget de befinner sig. Resultaten är egentligen inte förvånande, det är extremt viktigt för fladdermöss att vara flexibla och blixtsnabbt kunna vända och vrida sig i luften. Dels för att deras ljudpulser snabbt tunnas ut i luften och gör att de måste reagera snabbt, dels för att få fatt i insekter. Genom att träna långörade fladdermöss att följa efter mjölmask i en vindtunnel och samtidigt filma deras flykt med höghastighetsvideo, har forskarna kunnat detaljstudera vingarnas rörelser. Nu knackar drönarindustrin på dörren.  

Läs mer på Lunds universitets webbsida eller Läs hela artikeln: Aerodynamics of manoeuvring flight in brownlong-eared bats (Plecotus auritus)