På dröjande vingar längs Laurentias bottnar. Fri från Pannotia. Sakta mot norr.
Opabinia. En ensam schimär på en av livets träds många brutna grenar.
Svävar över svampreven. På doftspår från Nematoda. Av Annelida.
Med blickar som vakar efter skuggor från ovan.
Men Burgess öde är också Opabinias. Begravd i ett svunnet ögonblick.
En udda gestalt i ruinerna. Av Kambriums Pompeji