onsdag 7 december 2016

Julmarknad bland sovande fladdermöss

Tykarpsgrottan är unik, inte minst för att den hotade bechsteins fladdermus övervintrar där. "Sveriges ovanligaste däggdjur", står det på Tykarps hemsida. Ändå dukas det upp julmarknad i grottvalven, mitt bland de dvalande läderlapparna.

Jag förstår att marknaden lockar, att den unika miljön bidrar till en magisk julstämning. Men för att fladdermössen ska kunna klara sig på ett par gram fett hela vintern, måste de få vara ostörda. Att väcka dem ur dvala är inte förenligt med svensk naturskyddslag, inte EU-lag heller för den delen.

Jag är ledsen om jag förstör stämningen, men aktiviteten kan faktiskt hota den lilla spillra av bechsteins vi har kvar i Sverige. Varför inte satsa på höstmarknad istället, innan fladdermössen har flyttat in för vintern?

Värme och ljus är inte förenligt med fladdermöss i dvala (foto från Kristianstadsbladet)





onsdag 30 november 2016

Fladdermöss får inte avhysas

foto (C) Jens Rydell
Långörade fladdermöss bor på Hässleholmsgården, vilket sätter stopp för ett ventilationsbyte. Tekniska förvaltningen får helt enkelt vänta tills  fladdermössen har lämnat byggnaden för säsongen och sen anpassa vinden så att människor och fladdermöss kan samsas. Läs mer om fladdermusavhysning i Norra Skåne.



Jakt i dagsljus

Det var ovanligt varmt förra veckan och insekterna var fortfarande igång. I Skåne kunde man se större brunfladdermus utnyttja detta och jaga mitt på dagen. Det är inte helt ovanligt att se fladdermöss på dagtid på hösten. De är på väg mot vinterkvarteren och lagrar upp de sista reserverna inför dvalan. Om nätterna är kalla och insekterna bara visar sig på dagen, tvingas fladdermössen göra så också. Och just större brunfladdermus är den art som kanske är minst känslig för ljuset. Få rovfåglar kan ta dem i luften.

Foto från Expressen, där ni kan läsa mer om de jagande fladdermössen

måndag 14 november 2016

Fladdermöss i 160 km/tim

Veckläppade fladdermöss är kända för att flyga högt, långt och fort. Nu har man följt dem med flygplan och spårsändare för att ta reda på hur fort. Och det visar sig att fladdermössen kan komma upp i 160 km/tim, det vill säga jättefort, snabbare än fåglar och egentligen vilka andra djur som helst.

Tadarida braziliensis (c) Barry Mansell/Naturepl.com, New Scientist.  

fredag 11 november 2016

Fladdermöss och vindkraft 2.0


Engelska forskare konstaterar att vi inte vet hur vi ska skydda fladdermöss från vindkraftverk. Trots gedigna förstudier kan verkligheten se helt annorlunda ut när verken väl är på plats. Vindkraftverk kan till och med locka fladdermöss genom att insekter jagar vid tornen. Enda vägen framåt är efterstudier och kontrollprogram. Inga nyheter alltså. Endast när vi studerar fladdermössen på hög höjd, det vill säga sätter upp inspelningsapparatur i tornen, vet vi hur stor risken är.


Vi vet vad som behöver göras, i alla fall i Sverige. Vi behöver stänga ner verken under högriskperioder eller varför inte lära verken hur fladdermöss låter, så att de kan stänga ner automatiskt. Är verken rätt placerade är det relativt få nätter som fladdermössen flyger nära rotorbladen och stoppen behöver inte belasta vindbolagens budget i någon större utsträckning. Andra delar av världen, andra miljöbetingelser och klimat kan dock kräva andra lösningar.

Läs mer om fladdermöss och vindkraft på SVT Nyheter




torsdag 3 november 2016

Fladdermöss på tornedalsfinska

I december firar Korpilombolo sin årliga mörkerfestival. I år ska jag vara med och prata fladdermöss. Men redan igår blev jag uppringd av Meänraatio och pratade om "musvingar" i norr.


tisdag 25 oktober 2016

Fladdermöss och gomspalt

När Emma Teeling, efter en fladdermusföreläsning, kom i samspråk med en plastikkirurg och en paleontolog, insåg de tre forskarna att vissa fladdermöss föds med gomspalt. För fladdermössen är det helt naturligt och troligen viktigt, för människor med samma problem är det jobbigare. Nu startar ett forskningsprojekt för att förstå genetiken bakom gomspalt, med hjälp av fladdermöss. Förhoppningen är förstås att kunna hjälpa människor i ett så tidigt skede som möjligt. Läs mer om fladdermöss och gomspalt här och här

foto (C) Jens Rydell



tisdag 18 oktober 2016

Planet Earth II

Det är 10 år sedan BBC:s klassiska naturserie hade premiär, nu kommer uppföljaren. Ännu en gång får vi höra sir David Attenborough berätta, ännu en gång utlovas fantastiska filmsekvenser på flygande fladdermöss ... och säkert en massa andra roliga djur.

Fladdermusrabies

En rabiessmittad fladdermus har hittats i Finland, något som har uppmärksammats en del i media. Det är dock viktigt att påpeka att detta endast är det tredje fyndet på drygt 30 år. I Sverige har man aldrig hittat en rabiessjuk fladdermus, däremot har det påvisats antikroppar hos några fladdermöss i Skåne, dvs sjukdomen har funnits.  
Rabies är oftast den sjukdom som de flesta förknippar med fladdermöss. Det är en virussjukdom som angriper det centrala nervsystemet. Rabies finns över stora delar av världen och kan drabba alla sorters däggdjur, men är vanligast hos rovdjur som hund, räv, skunk och tvättbjörn. Liksom andra däggdjur, kan fladdermöss vara bärare av klassisk rabies, men i Europa rör det sig oftast om en specifik fladdermusvariant av sjukdomen – Bat Lyssa Virus (EBLV). Tidigare trodde man att uppemot tio procent av världens fladdermöss var bärare, men allt pekar på att siffrorna har överdrivits kraftigt och istället verkar det vara långt mindre än en procent. 


Foto (C) Jens Rydell


torsdag 13 oktober 2016

Fladdermöss i kyrkan

Kyrkans förhållande till fladdermöss har inte alltid varit positivt. Länge ansågs fladdermössen vara orena och opålitliga, djur som varken var fågel eller best. I själva verket har de alltid bott på kyrkvindar och rensat både kyrkan och omgivningen från skadeinsekter. Idag belyser vi stolt våra kyrkor, visar upp fasaderna för de enstaka nattvandrare som går förbi. Och fladdermössen flyr. Nattmörkret som är deras skydd är snart ett minne blott. Natten har blivit dag.



Hör Jens Rydell berätta om fladdermöss och kyrkor i P1:s Studio Ett


torsdag 6 oktober 2016

Fladdermöss och jordkällare

Kylan blev plötsligt påtaglig och det är dags för fladdermössen att söka upp sina vinterkvarter. Du kan hjälpa till genom att fixa till den gamla jordkällaren: Laga dörren så att det inte drar kallt, se till att det finns en liten ingång (ett par cm räcker), undvik belysning, kort sagt låt jordkällaren vara som den var tänkt då den byggdes. Trivs potatisen, trivs fladdermössen. Läs mer om fladdermöss och jordkällare på Naturskyddsföreningens webbsida.

Foto (C) Jens Rydell

tisdag 4 oktober 2016

Ny batgirl

Jag har, av någon anledning, börjat samla på lego batman-figurer. I samlingen finns just nu 33 olika batman och 2 st batgirl, lite ojämställt alltså. Men lagom till New York Comic Con nu i helgen,  lanserar lego en ny serie med superhjältar, bland annat en ny batgirl. Ett måste i varje samling.


söndag 2 oktober 2016

Engelska fladdermusbroar funkar inte

Trafikdödade fladdermöss hör man inte mycket om, men sannolikt är detta ett stort problem längs vissa hårt trafikerade vägar. I Sverige är det fortfarande nästan helt ostuderat, men i England har forskarna börjat fundera över lösningar. Hittills har man spenderat 2 miljoner pund på att bygga särskilda fladdermusövergångar, en sorts vajerkonstruktioner som ska leda fladdermössen över vägar. Tyvärr visar det sig att pengarna är kastade i sjön. Vajerbroarna funkar inte.
- Lägg pengarna på att göra gröna gångbroar istället, säger John Altringham, expert i ämnet. Låt häckar växa längs broarnas sidor och låt människa och djur dela på samma lösningar. Det blir både billigare och trevligare.

Foto: MailOnline

Konstnatt med fladdermöss

Konstnatten, som egentligen är en hel helg, lockar folk till hantverksbodar och ateljéer kring Falköping varje år .Hos Löfwings i Broddetorp visades i år fladdermusbilder, i en utställning som troligen är den snyggaste fladdermusutställningen hittills i Sverige.

Jens Rydell visar sina fladdermusbilder på Löfwings ateljé. Foto Janne Andersson, Skövde Nyheter

torsdag 29 september 2016

Fladdermöss och buller

Människan är en bullrig sort. Vi kör bil, använder jetmotorer, klipper gräs, sågar ved, spelar musik, bygger och tillverkar. För fladdermöss - som lever i en ljudvärld - kan detta vara extremt störande. På Texas University har man tittat närmare på hur Grodfångarbladnäsan hanterar människans oljud. Som namnet antyder fångar just denna fladdermus grodor. Och det gör de genom att lyssna efter sångspel och kväkande, alltså ganska lågfrekventa ljud. De använder ekopejling i rätt liten utsträckning.

Men nu visar det sig att ju mer oljud, brus och buller det finns i omgivningen, desto mer förlitar fladdermössens sig till ekopejling istället för passiv lyssning. Alltså, de slutar försöka urskilja grodsången i allt buller och byter till att ekopejla, det vill säga aktivt skrika ut högfrekventa ljud och lyssna efter studsande ekon. När grodorna sjunger blåser de upp en hudpåse, och det är denna rörelse som Grodfångarbladnäsan kan känna av med hjälp av ekopejling.

Foto (C) Jens Rydell

LinkWithin

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...