onsdag 31 januari 2018

En vinge rör mitt hår

Idag invigdes tre nya konstverk i Tynnered i Göteborg, vilka kallas "En vinge rör mitt hår". Det är Bergkristallsparken som har försetts med träskulpturer inspirerade av klockstaplar, med inbyggda boplatser för insekter, fåglar och fladdermöss.

"Jag har tänkt att konstverket ska vara levande, inte bara ett objekt utan man ska kunna följa vad som händer och engagera sig i det" säger konstnären, Ulrika Jansson till Göteborg Direkt.

Bild från Göteborg Direkt


Tanken är fin och fler projekt av detta slag efterlyses. Men jag hoppas att den integrerade belysningen i skulpturerna släcks framåt våren. Annars kommer inga fladdermöss att flytta in.




onsdag 24 januari 2018

Naturbonus

Vi är nominerade till årets Naturbonus. Omröstningen startar i februari och är öppen för alla som är medlemmar i Naturkompaniets kundklubb 365.

foto (C) Jens Rydell
Eventuella prispengar går till forskning kring fladdermöss och ljusföroreningar, mer specifikt hur långörade fladdermöss hanterar fasadbelysning och vilka ekosystemtjänster i form av skadedjursreglering vi går miste om när fladdermössen försvinner.

Gå in och rösta!

Vi lägger upp mer information när omröstningen startar

tisdag 16 januari 2018

Rabies och fladdermöss

En pojke har dött i rabies i Florida, rapporterar AP nu på morgonen och orsaken sägs vara att han blev riven av en sjuk fladdermus. Hans pappa hade hittat fladdermusen och lagt den i en burk där sonen kom åt den.

Rabies kan smitta de flesta däggdjur, däribland fladdermöss. Men fallet är ovanligt och risken får anses extremt liten. Men man ska vara mycket vaksam och inte handskas med vilda djur utan handskar. En snabb vaccinering räddar liv, men så fort sjukdomen fått fäste är den dödlig.

Årligen drabbas nästan 60.000 personer av rabies, de flesta i Afrika och 99% av alla fall orsakas av hundbett. 

SVA om rabies


Följande text är hämtad ur boken Fladdermöss - i en värld av ekon (hirschfeld förlag)

Rabies finns över stora delar av världen och kan drabba alla sorters däggdjur, men är vanligast hos rovdjur som hund, räv, skunk och tvättbjörn. Liksom andra däggdjur, kan fladdermöss vara bärare av klassisk rabies, men i Europa rör det sig oftast om en specifik fladdermusvariant av sjukdomen – Bat Lyssa Virus (EBLV). Tidigare trodde man att uppemot tio procent av världens fladdermöss var bärare, men allt pekar på att siffrorna har överdrivits kraftigt och istället verkar det vara långt mindre än en procent. I Sverige, som för övrigt ännu verkar vara fritt från rabies, har man funnit spår av EBLV i form av antikroppar hos en koloni vattenfladdermöss i Skåne.
Jämfört med faran rabiessmittade hundar utsätter människor för är fladdermöss ett mycket litet problem. Det enda undantaget är i Syd- och Centralamerika där smittade vampyrer kan utgöra ett hot mot boskap. Fallen med smittade människor har också ökat något på senare år i Latinamerika, vilket beror på att vi ersätter skogar med betesmarker för köttboskap i allt större utsträckning. Man underlättar för vampyrerna genom att introducera mat i mängder snart sagt överallt och vampyrerna svarar genom att bli fler och fler. Den rabies som finns hos vampyrerna är dock inte EBLV, utan klassisk rabies, en mer smittsam och därför farligare form. Viruset har antagligen introducerats av människan genom att sjuka husdjur har transporterats över Atlanten. En rad missriktade insatser mot vampyrer har också eskalerat problemet. I syfte att bli av med dem med hjälp av bland annat gift och dynamit har grottor förstörts och kolonier har snarare splittrats och spridits än försvunnit. Dessutom har man dödat många andra fladdermöss i processen. I Mexiko och vissa länder i Sydamerika har man lyckats få bukt med problemet genom att man numera vaccinerar korna mot rabies.

Fladdermusrabies är som sagt mindre smittsamt än klassisk rabies och fladdermössen själva är i vissa fall helt symtomfria. Men sjukdomen kan ändå överföras till människor. Man ska alltid ta det säkra före det osäkra och bära handskar vid hantering av vilda däggdjur, inklusive fladdermöss. Det finns dock bra vaccin som fungerar även om man tar det flera dagar efter man blivit biten.

söndag 14 januari 2018

Grävarfladdermusen från Nya Zeeland

40 gram låter kanske inte så mycket, men det är klart mer än genomsnittet för en fladdermus. Så tung var den nu utdöda "grävar-fladdermusen" från Nya Zeeland. Ja, den grävde, sprang på marken och åt både insekter och växter. Men den flög också, som andra fladdermöss. Förra veckan rapporterades att fossila lämningar har hittats och man börjar få ihop släktskapspusslet som binder ihop dem med bladnäsor och vampyrer i Sydamerika. Men när Nya Zeeland isolerades drev evolutionen i egen riktning.

Från Eureka Alert (C) Gavin Mouldey

Länge var fladdermöss de enda däggdjuren på Nya Zeeland och utvecklade en helt egen livsstil, eftersom de inte var hotade av några rovdjur. De blev delvis marklevande. Idag finns fortfarande en släkting kvar, markfladdermusen. Den är lite mindre än sin utdöda kusin, men springer omkring bland löv och nosar upp mat då och då. Tyvärr finns det nu både katter, råttor, minkar och annat som hotar de udda fladdermössen.

torsdag 11 januari 2018

Om insektsdöd och mörka zoner

Expressen spinner vidare på gårdagens radiointervju och ljusföroreningarnas påverkan fortsätter att lyftas i media. Det får helt enkelt vara slut på okynnesbelysningen i världen

Bild från Expressen

Utdrag ur innehållet i artikeln:
75 procent av alla flygande insekter tros ha försvunnit från centrala Europa de senaste 27 åren. Det konstaterades i en tysk studie som släpptes i tidskriften Plos One i oktober förra året.
Trots att man inte kunde fastställa anledningen bakom insektsdöden beskrevs fenomenet som en "överhängande ekologisk katastrof" av en av artikelförfattarna.
Den bilden delas av Jens Rydell, docent i zoologi och forskare vid Lunds universitet. Han har ägnat sitt liv åt att studera nattdjur, främst fladdermöss men också insekter.
– Studien höll på att skrämma slag på mig. Jag kopplade resultatet direkt till belysningen, säger han.

onsdag 10 januari 2018

Ljusföroreningar i P4 Sjuhärad

I somras kom larmrapporten om hur insekterna har minskat dramatiskt de senaste 30 åren. Rapporten spreds snabbt och har debatterats flitigt i olika medier. Många har kallat upptäckten för vår tids största katastrof, en ekologisk Armageddon, och inte utan anledning. En värld utan insekter skulle helt enkelt innebära slutet på livet som vi känner det.

Forskare, politiker, naturvårdare och journalister har sedan dess framfört sina åsikter om problemet. Varmare klimat, kemikalier, jordbruksmetoder, skogsvård och urbanisering, alla tänkbara orsaker har lyfts i debatten. Alla utom den mest uppenbara – lamporna.

Läs mer: Ljuset är nästa miljökatastrof


Spridning

Idag besökte jag Finnekumla kyrka (igen) för att prata ljus och mörker med SVT Nyheter. Och härom dagen ringde en journalist för en pratstun...