Inlägg

Visar inlägg från januari, 2018

En vinge rör mitt hår

Bild
Idag invigdes tre nya konstverk i Tynnered i Göteborg, vilka kallas "En vinge rör mitt hår". Det är Bergkristallsparken som har försetts med träskulpturer inspirerade av klockstaplar, med inbyggda boplatser för insekter, fåglar och fladdermöss.

"Jag har tänkt att konstverket ska vara levande, inte bara ett objekt utan man ska kunna följa vad som händer och engagera sig i det" säger konstnären, Ulrika Jansson till Göteborg Direkt.


Tanken är fin och fler projekt av detta slag efterlyses. Men jag hoppas att den integrerade belysningen i skulpturerna släcks framåt våren. Annars kommer inga fladdermöss att flytta in.



Naturbonus

Bild
Vi är nominerade till årets Naturbonus. Omröstningen startar i februari och är öppen för alla som är medlemmar i Naturkompaniets kundklubb 365.

Eventuella prispengar går till forskning kring fladdermöss och ljusföroreningar, mer specifikt hur långörade fladdermöss hanterar fasadbelysning och vilka ekosystemtjänster i form av skadedjursreglering vi går miste om när fladdermössen försvinner.

Gå in och rösta!

Vi lägger upp mer information när omröstningen startar

Rabies och fladdermöss

Bild
En pojke har dött i rabies i Florida, rapporterar AP nu på morgonen och orsaken sägs vara att han blev riven av en sjuk fladdermus. Hans pappa hade hittat fladdermusen och lagt den i en burk där sonen kom åt den.

Rabies kan smitta de flesta däggdjur, däribland fladdermöss. Men fallet är ovanligt och risken får anses extremt liten. Men man ska vara mycket vaksam och inte handskas med vilda djur utan handskar. En snabb vaccinering räddar liv, men så fort sjukdomen fått fäste är den dödlig.

Årligen drabbas nästan 60.000 personer av rabies, de flesta i Afrika och 99% av alla fall orsakas av hundbett. 



Följande text är hämtad ur boken Fladdermöss - i en värld av ekon (hirschfeld förlag)

Rabies finns över stora delar av världen och kan drabba alla sorters däggdjur, men är vanligast hos rovdjur som hund, räv, skunk och tvättbjörn. Liksom andra däggdjur, kan fladdermöss vara bärare av klassisk rabies, men i Europa rör det sig oftast om en specifik fladdermusvariant av sjukdomen – Bat Lyssa Viru…

Grävarfladdermusen från Nya Zeeland

Bild
40 gram låter kanske inte så mycket, men det är klart mer än genomsnittet för en fladdermus. Så tung var den nu utdöda "grävar-fladdermusen" från Nya Zeeland. Ja, den grävde, sprang på marken och åt både insekter och växter. Men den flög också, som andra fladdermöss. Förra veckan rapporterades att fossila lämningar har hittats och man börjar få ihop släktskapspusslet som binder ihop dem med bladnäsor och vampyrer i Sydamerika. Men när Nya Zeeland isolerades drev evolutionen i egen riktning.


Länge var fladdermöss de enda däggdjuren på Nya Zeeland och utvecklade en helt egen livsstil, eftersom de inte var hotade av några rovdjur. De blev delvis marklevande. Idag finns fortfarande en släkting kvar, markfladdermusen. Den är lite mindre än sin utdöda kusin, men springer omkring bland löv och nosar upp mat då och då. Tyvärr finns det nu både katter, råttor, minkar och annat som hotar de udda fladdermössen.

Om insektsdöd och mörka zoner

Bild
Expressen spinner vidare på gårdagens radiointervju och ljusföroreningarnas påverkan fortsätter att lyftas i media. Det får helt enkelt vara slut på okynnesbelysningen i världen


Utdrag ur innehållet i artikeln: 75 procent av alla flygande insekter tros ha försvunnit från centrala Europa de senaste 27 åren. Det konstaterades i en tysk studie som släpptes i tidskriften Plos One i oktober förra året. Trots att man inte kunde fastställa anledningen bakom insektsdöden beskrevs fenomenet som en "överhängande ekologisk katastrof" av en av artikelförfattarna. Den bilden delas av Jens Rydell, docent i zoologi och forskare vid Lunds universitet. Han har ägnat sitt liv åt att studera nattdjur, främst fladdermöss men också insekter. – Studien höll på att skrämma slag på mig. Jag kopplade resultatet direkt till belysningen, säger han. Läs hela artikeln här

Ljusföroreningar i P4 Sjuhärad

Bild
I somras kom larmrapporten om hur insekterna har minskat dramatiskt de senaste 30 åren. Rapporten spreds snabbt och har debatterats flitigt i olika medier. Många har kallat upptäckten för vår tids största katastrof, en ekologisk Armageddon, och inte utan anledning. En värld utan insekter skulle helt enkelt innebära slutet på livet som vi känner det.
Forskare, politiker, naturvårdare och journalister har sedan dess framfört sina åsikter om problemet. Varmare klimat, kemikalier, jordbruksmetoder, skogsvård och urbanisering, alla tänkbara orsaker har lyfts i debatten. Alla utom den mest uppenbara – lamporna.

Läs mer: Ljuset är nästa miljökatastrof