Earth Hour 2018: Vi måste börja tala
om ljuset På lördag är det Earth Hour, världens största miljömanifestation, en
påminnelse om hur vi använder vår energi – och våra lampor. Sommaren 2017 kom larmrapporten om hur Europas insekter har minskat
dramatiskt de senaste 30 åren. Rapporten spreds snabbt och mångahar kallat upptäckten för vår
tids största katastrof, en ekologisk Armageddon. Inte helt utan anledning, en
värld utan insekter skulle faktiskt innebära slutet på livet som vi känner det.
Forskare, politiker, naturvårdare och journalister har alla framfört sina åsikter
om problemet. Varmare klimat, kemikalier, jordbruksmetoder, skogsvård och
urbanisering, alla tänkbara orsaker har lyfts i debatten. Alla utom den mest
uppenbara – lamporna. Det har de senaste årtiondena skett en explosionsartad ökning av antalet
gatlyktor, fasadlampor och LED-reklamskyltar i samhället. Bara på parkeringen
utanför skolan i min egen by sitter ungefär en lykta per 10 kvadratmeter
parkeringsyta. Natt har p…
Årets vinterräkning i Taberg genomfördes 9 februari. Det var 39:e gången sedan 1980 som gruvan inventerades på fladdermöss och resultatet blev följande (preliminära siffror): ca 200 mustasch- och eller tajgafladdermöss, 145 brunlångöra, 92 fransfladdermöss, 64 vattenfladdermöss och 9 nordfladdermöss. Antalet motsvarar ungefär tidigare år men den sammanlagda siffran är något högre. Fransfladdermössen var också i det närmaste uppe i 2016 års rekordnivå. Fördelningen i de olika gruvdelarna var lite annorlunda med fler fladdermöss i de svalare delarna. Om det beror på förändrade förhållanden i gruvan eller om fettreserverna var lägre efter årets halvdana sommar är svårt att säga.
Man har länge vetat att fladdermöss kan låta lite olika på olika platser och att ungarna härmar sina mammor är ingen hemlighet. Dessutom finns det arter som har ett tydligt jollrande beteende, det vill säga de övar på att skapa begripliga ljud genom att prova olika ljudkombinationer. Men hur mycket är medfött och hur mycket lär sig ungarna av andra och av vem?
Israeliska forskare ville ha några svar och lät nilflyghundar växa upp i en omgivning med inspelade ljud. Nilflyghundarna, som bor i stora kolonier, är sociala och pratar mycket. Och precis som hos människor som växer upp på annan ort än föräldrarna, är det tydligt att det är omgivningen som styr. Ungarna fick en ny dialekt, med ljudkomponenter tydliga drag av den fejkade omgivningen och signifikant skilda från mammans. Läs mer hos Vetenskapsradion.
Kommentarer