Insatser mot vampyrer förvärrar rabiesproblem


Av jordens 1250 olika arter fladdermöss, lever tre av blod. Alla bor de i Latinamerika. Om natten letar vampyrfladdermössen upp sovande boskap, biter ett litet bett med sina vassa framtänder och slickar i sig blod. Detta gör de varje natt, ofta utan att varken hästar, kor eller människor märker något. Men ibland händer det att vampyrerna för med sig virus och smittar boskap med rabies. För dem som drabbas är det naturligtvis ett stort problem. Och ända sedan 60-talet har man sprängt grottor, lagt ut gift och på andra sätt haft ihjäl vampyrer. Detta har dock fungerat dåligt och en ny studie visar att det tvärtom kan öka smittorisken. Varje gång en koloni splittras, sprids viruset till nya kolonier och fler vampyrfladdermöss blir smittade. Vampyrerna överlever rabies, boskapen dör. Dessutom ökar problemen när boskapshjordarna blir allt fler och allt större, vampyrerna får en närmast oändlig källa av föda att tillgå. Nya metoder måste hittas för att begränsa smittan. För i jakten på vampyrer drabbas också andra fladdermöss, vilka är naturliga insektsbekämpare och pollinerare. Läs mer

Vampyrfladdermus - Desmodus rotundus : Jens Rydell (c)

Även om vampyrfladdermöss utgör ett problem för boskap i Syd- och Centralamerika, kan det vara viktigt att komma ihåg att 95 % av alla människor som dör i rabies, har blivit bitna av en hund i Afrika eller Asien.   

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Earth Hour 2018

Vinterinventering, Taberg 2018

Rabies och fladdermöss