Parkeringsegoism

Krönika 3 - Publicerad i Mölndalsposten, juli 2010

Jag har utsikt över Änggårdsbergen på dagarna, det är trevligt. Åt andra hållet kan jag blicka ut över en parkering. Det är mindre vackert men på många sätt intressantare. Man kan observera människans egoism och dekadens sådär lite till vardags. Och man lär känna de olika bilarna, skåpbilen med ÖIS-märket till exempel, som alltid väljer att stå mellan två rutor. Perfekt parkerad med en vit linje mitt under bilen. Sen har vi Opeln med de ironiska registreringsbokstäverna T,U,T, som var och varannan dag står endast lite, men ändå störande långt fram och en bit in i nästa ruta. Opeln och skåpbilen står nästan alltid mitt på parkeringen, ganska nära varandra. Kanske är de bekanta. Men den röda gamla Volvon är lite utanför gemenskapen, utanför hela parkeringen faktiskt. Den kommer tidigt och har valt att ställa sig i sin egen fiktiva parkeringsruta. Kanske vill den att kollegorna ska ha en massa tomma rutor att välja på, kanske tycker den att det finns en poäng med att halvt blockera in- och utfart, eller så är det bara ett utslag av att inte bry sig. Ofta spelar detta ingen roll, parkeringen är väl tilltagen. Men härom dagen hade en långtradare valt att övernatta bredvid Volvon och således var hela infarten blockerad och därmed också utfarten för dem som jobbade natt. Många blev upprörda över vad som verkade vara ett misstag, men inte volvon, inte heller lastbilen. De gjorde likadant dagen därpå. Vad är det med människorna och vad händer egentligen med oss när vi kör bil?

Kanske är det dessa frågor som fått Mölndal att satsa på cykeln. Mölndal skall bli en cykelstad och en del av ett nordiskt samarbete med avseende att få folk att just cykla i större utsträckning. Att cykla är friskvård, att cykla är miljö. Och kanske kan vi komma ifrån den själviska attityd som människan verkar anamma i bil och på parkeringar. En asocial sida som också kan förekomma i tvättstugor. Men detta ska nu bli bättre och liksom Mölndals stad har jag egna, liknande visioner. Någon dag i en nära framtid ska jag också bli en cykelperson, kanske liknande den jag var för 10 år sedan. Innan bilen fördärvade mig och innan min Ford blir som Volvon, Opeln och skåpbilen med ÖIS-märket.